Storsjö fågelskyddsområde blev något av en besvikelse, det finns inte en skvätt att se från fågeltornen. Inte utan teleskop i varje fall. Men då är också fågelskyddsområden avsedda för fåglar, inte människor, så jag ska inte klaga. Det finns dock fåglar att se i Storsjö, jag behöver inte gå mer än några hundra meter till Kyrktjärnen och där finns det en skrattmåskoloni (med några dvärgmåsar). Svarthakedoppingar bygger gärna bo i anslutning till skrattmåskolonier och det visade sig att de svarthakedoppingar jag såg i maj höll sig till tjärnen. Vilket gjorde mig väldigt glad för nu kunde jag följa en svarthakedoppingfamilj från första parkett!
Det finns tre svarthakedoppingsbon, en bara någon meter från vägen och det är det som jag har följt, ett bo är för långt borta för att fota och det tredje boet har jag faktiskt inte sett men det måste vara där för det är tre par doppingar. Första gången jag såg boet hade snösmältningen kommit igång ordentligt och vattennivån i Storsjön steg mycket, jag var orolig över att boet skulle översvämmas. Någon sådan risk fanns det dock inte för fåglarna har en strategi för ändringar i vattennivån och bygger sitt bo på en flytande plattform.
Nästan varje dag har jag besökt tjärnen för att kolla hur det går. Först försökte jag att få snygga speglingar men det blåser tydligen alltid i Storsjö och de få gånger det inte blåste så hade jag annat för mig och helt spegelblankt vatten såg jag aldrig. Efter några veckor när växtsäsongen tagit fart så blev det så mycket växtlighet kring boet att det blev meningslöst att försöka fota det. Då började jag kolla boet för att se när ungarna kläcks, för jag ville verkligen se de små söta dunbollarna!
Nu har det äntligen hänt så jag berättar resten av historien med bilder!
2022-06-02
Häckningen har börjatSvarthakedoppingarna brydde sig inte om människor men när en annan fågel kom för nära gillades det inte alls. Den andra doppingen sjasade bort inkräktaren och den ruvande fågeln följde händelserna noga.Skulle ju ha varit fint för min del om det varit spegelblankt men nix, det hände bara inte.Skrattmåsen bygger bo
2022-06-04
Jag har inga bättre bilder där båda föräldrarna är med. Men här syns det i varje fall att de har olika färger, den som ruvar kallar jag för Blondinen och den andra för Moroten. Föga förvånande är det den med blekare tofsar, Blondinen alltså, som är honan.Nu tar Moroten över ansvaret och jag räknar fyra ägg i boet.Den ordnar till boet lite efter att ha lagt sig på äggen.
2022-06-06
Det finns några viggar också men de häckar inte vad jag kan seEn inkräktare närmar sigNu är det äntligen spegelblankt, men det har börjat växa grejer så omgivningen är ganska stökig.
2022-06-09
Jag gjorde ett försök att fota i kvällsljuset men det visade sig att sent på kvällen når inte ljuset boet.Det var byte av ruvande förälder igen.Och den möblerar om boet lite. Notera hur Blondinen har nästan tappat sina tofsar nu.
2022-06-18
Nu är det för mycket växtlighet kring boet för att fota så nu väntar jag bara på att få se ungarna.
2022-06-25
Knipans dunbollar börjar bli stora men svarthakedoppingens dunbollar har jag fortfarande inte sett.Jag gjorde ett försök att fota flygande måsar i motljus. Det är en helt egen konstform och jag har mycket att lära mig!
2022-06-28
Vilken enorm glädje att se svarthakedoppingens ungar!Moroten har sjasat bort en annan svarthakedopping som kom för nära och Blondinen gör sig redo att försvara ungarna i fall det behövs.Pappan hämtar mat och matar ungarna.Blondinen har inga tofsar kvar. Det är förresten bara tre ungar vad jag kunde se, det fanns ju fyra ägg i boet.Några gånger hoppade ungarna i vattnet och dök själv men snart återvände familjen till boet för att vila.
Lämna ett svar