I kväll är det månförmörkelse strax efter att månen kommer upp. Vädret är helt med på noterna, det ska bli molnfritt för en gångs skull! Jag har sett en månförmörkelse förr, men aldrig fotat en. Så nu blir det av.
Trodde jag.
Det härjar historiskt stora skogsbränder runt Kårböle, väldigt nära till var jag bodde tidigare (jag har bott både i Loos och i Färila). Här i västra Härjedalen har vi blivit skonade från bränderna, trots att det är galet torrt här också. Vi har 15 mil till bränderna, men röken stiger inte så högt i luften att det går att se härifrån. Men idag fick jag se röken, för den kom till oss. Vinden hade vänt lagom till kvällen och förde med sig röken, vilket gjorde att sikten försämrades betydligt. Vilket var förstås mindre bra om man ville se månförmörkelsen.
Solen
Jag åkte ut till stället som jag hade valt för att fota förmörkelsen. Solen var på väg ner, och det såg ganska häftigt ut faktiskt, solen var en alldeles orange klot i horisonten. Men eftersom jag inte hade räknat med att fota solen, var jag lite sent ut och fick kasta mig ut från bilen för att hinna med några bilder innan solen försvann. Läget var dock alldeles perfekt, solen gick ned bredvid Stor-Mittåkläppen sett från Mittådalsvägens utsiktspunkt.


Nu hade jag några minuter kvar tills att månen kommer upp, men röken var så tjock att jag hyste inga större hopp om att se månen. Med tanke på hur solen hade sett ut genom röken, skulle en mörk måne inte ha tillräckligt med kraft att lysa genom röken. Jag kunde knappt urskilja profilen av Ånnfjället som var bara 6 km borta. Men jag väntade ändå, tidpunkten då jag borde ha sett månen passerade, jag väntade några minuter till, och gav upp. Inte en chans att månen syns i kväll.

Månen
Men som sagt… röken ligger ganska lågt. Det fanns en liten chans att månen skulle synas när det stiger högre upp på himmelen, frågan var bara om den skulle göra det när förmörkelsen pågick. Jag kikade ut genom fönstret och vid 23:30 såg jag månen! Det var tack vare det att en del av månen gled ut från jordens skugga och blev belyst, samtidigt som röken höll på att bli tunnare. Så jag gick ut på balkongen och fotade lite, det var inte så jag hade tänkt men bättre än ingenting.

Med det sagt, kan jag ändå inte vara besviken att ha missat detta tillfälle. Tankarna går till vänner och bekanta i Hälsingland, där bränderna fortsätter att förstöra skog och hota bebyggelse. Det är inte ofta jag hoppas på ihållande regn men nu gör jag det!



Lämna ett svar