Vilket konstigt år. Först var det galet kallt och mycket snö, så blev det varmt och snön försvann jättesnabbt, med en 50-års översvämning som resultat. Och så blev det ännu varmare och plötsligt hade vi torka i stället, och när värmen äntligen tog slut, fick vi snö igen. Typ. Så här mycket snö har jag aldrig sett i början av oktober.

Idag var det lite mildare väder, men det kände man inte uppe på fjället, där är det faktiskt vinter nu. Det var bara tack vare solen att vinden inte kändes helt så isande som den var. Det finns ju lite värme kvar i solen, dagarna har inte blivit så korta än.

Skenörsfjället

Jag gick upp på Skenörsfjället, jag hade egentligen planerat att gå upp till toppen men det är rätt så jobbigt att gå i snön så jag nöjde mig med den östliga toppen (Skenörsfjället är ganska lång med högsta toppen i väst). Utsikten från Skenörsfjället är bland det bästa man får, det är mitt i fjällmassivet mellan Fjällnäs och Bruksvallarna men det känns också som att det är mitt i Funäsfjällen, med lagom avstånd till alla topparna.

På väg ner genom skogen där det var lä och behagligt varmt, var det en nästan overklig känsla att jag hade precis gått genom en vinterlandskap. Det var nästan ingen snö i skogen och det var fortfarande höst där, det är sällan att skillnaden är så här tydlig. Men häftigt är det!