Efter 342 mil genom Europa rullade jag äntligen in i Nazaré igen. Samma gator, samma hav, men en helt annan känsla än sist. För två år sedan tvingades jag lämna innan vågorna ens vaknade. Den här gången var det annorlunda.

Jag kom precis när Praia do Norte började visa sin kraft. Inte legendariskt ännu, men tillräckligt stort för att få marken att darra, publiken att jubla och kameran att gå varm. Dimma, regn, väntan, tvekan… och sedan beskedet som ändrade allt: Big Wave Challenge.

I det här inlägget delar jag vad som hände dagarna innan tävlingen, känslan av att äntligen nå mitt mål, och funderar på lättnaden jag kände när jag kom till Nazaré.

Hela inlägget och massor av foton finns för prenumeranterna på Patreon.

Har du aldrig hört om Patreon? Läs här!