Jag har en tradition att visa mina favoritbilder från året som gått. Men i stället för att välja de bästa bilderna under hela året väljer jag den bästa bilden varje månad, även om vissa månader är sämre än genomsnittet. Jag tycker att det ger en bra genomgång av året som helhet, så jag fortsätter med traditionen.

2025 var ett annorlunda år och det började riktigt dåligt. Jag led av utmattningsdepression och såg knappast någon mening med att ens försöka fota, men helt utan bilder blev jag inte. De första bilderna här står sig inte särskilt bra sett till hela året, men de speglar läget som det var. Och det behövs också. Jag vill aldrig må så dåligt igen.

En sak som överraskar mig stort när jag tittar på den här kollektionen är att inte en enda bild föreställer ett fjäll! Fyra av bilderna är visserligen tagna i fjällen, men motivet i sig skriker inte fjäll. Det betyder att det inte är motivet som avgör huruvida jag gillar en bild eller inte. För mig är nycklarna till en bra bild komposition och balans.

Januari

Jag fick låna min systers fritidslägenhet i Finland under vintern. Jag stannade två månader i Nyslott och i januari kände jag att måendet vände, det fanns hopp.

Det var en ganska snöfattig vinter och snö var det som krävdes för att jag skulle ta fram kameran. Just den här dagen stod det solsken i prognosen, men löftet infriades inte. Bilden är ganska beskrivande tycker jag… en liten ljusglimt i mörkret såg jag mot slutet av månaden.

Februari

Jag kom tillbaka till Sverige i februari och bodde på campingen i Bollnäs. Det var där som min återhämtning kom igång på riktigt och det var en helt annan Minna som åkte därifrån än den som kom dit.

Fotomässigt hade jag inte så mycket att hämta i Bollnäs, som led av samma snöbrist som Nyslott. Jag försökte göra det bästa av de få dagar då det snöade ordentligt. Stora Bolleberget var en favorit.

Mars

Jag var kvar i Bollnäs till slutet av mars. Då hade det mesta av snön hunnit töa bort och det såg inte särskilt vackert ut, men jag hittade ett utsnitt med dessa björkar som gav mig ett tillfälle att leka med ICM.

April

Det första jag gjorde efter att ha lämnat Bollnäs var att åka till Funäsdalen och njuta av vårvintern i fjällen. Det hade jag verkligen saknat! När snön började töa även i fjällen åkte jag söderut till Dalarna, där snön var ett minne blott.

Jag träffade min kompis Malin, som tipsade om ett fint ställe. Så fint att det blev månadens bild. Fast dimma hjälper förstås.

Maj

I maj mådde jag redan så bra att jag var redo för en roadtrip i Norge, vilket också blev en av årets höjdpunkter. Men min favoritbild är desto mer otippad.

Jag besökte Andersöns naturreservat utanför Östersund en dag när Storsjön för ovanlighetens skull var spegelblank. Andersön överträffade alla mina förväntningar och jag var tacksam över stillheten.

Juni

I juni åkte jag äntligen till Vålådalen och öppnade fjällvandringssäsongen. Jag gick bland annat en tur upp på Ottfjället för att se flygplansvraket. Det var en fin tur under sommarens första varma dag, men gladast blev jag när jag såg snölegan i passet nedanför Västertoppen.

Jag överexponerade snön med flit för att framhäva formen.

Juli

Sommaren var inte särskilt bra sett till vädret. Det var sällan två dagar i rad med fint väder. När värmen äntligen kom gick det helt i överkurs, det var för varmt för fysisk aktivitet. Min syster råkade komma på besök just då och hon valde att bada för det mesta.

Favoritbilden är från början av den varma perioden, som jag utnyttjade för att utforska glömda gruvor i Funäsfjällen, även om just den här bilden föreställer en av de mer välbesökta gruvorna.

Augusti

Värmeperioden var gott och väl över i augusti och förhösten knackade på dörren i fjällen. Den bjöd på svalare och mörkare nätter och när Malin kom på besök gjorde vi ett försök att fota stjärnfall.

Några stjärnfall fick vi inte på bild, men blev barnsligt förtjusta när vi såg hur det bildades en dimbåge i pannlampans sken. Visst, jag sade att motivet är mindre viktigt än komposition och balans, men här är undantaget som bekräftar regeln!

September

När jag tittar på mina årskrönikor från tidigare år ser jag att jag har höstfärger som september månads bild nästan varje år. Inte 2025.

Om den föregående bilden var ett undantag från hur jag vanligtvis väljer månadens bild, så är den här raka motsatsen. Den här bilden kan jag visa om någon frågar mig om min filosofi kring fotografi.

Bilden är en detalj i Storån, några kilometer nedströms från Nordsätern.

Oktober

Jag började min resa söderut efter att höstfärgerna blåst bort i fjällen. I början av oktober hade jag hunnit till södra Dalarna och njöt av några fina nätter med fantastiskt norrsken. Sällan mer fantastiskt än just den här natten med en spegelblank tjärn framför mig.

November

Efter att i två år i rad ha missat höstfärgerna i bokskogen var jag fast besluten att få se dem i år. Jag kom till bokskogarna precis när de började skifta färg och stannade tills löven blåst bort (inte för att jag ville se bokskogen utan löv, utan för att det råkade bli så).

Jag fick några fina bilder från bokskogen, men månadens bild är inte alltid så självklar. Min favorit blev de här svarta fåren, som jag har redigerat hårdare än vad jag brukar. Jag såg en möjlighet att skapa en low key-bild och är mycket nöjd med resultatet. Mycket nöjd.

December

Jag lämnade Sverige i mitten av november för att övervintra i Spanien och Portugal. För två år sedan missade jag hela norra Spanien, så det var där jag började den här gången. 

För två år sedan missade jag också jättevågorna i Nazaré, så det var mitt främsta mål under resan nu. Jag hade sagolik tur, årets största vågor kom just den veckan jag var där. Så stora att World Surfing Leagues Big Wave Challenge gick av stapeln.

Episkt.