Tältnätter

Storsylen-turen påminde mig om en viktig sak som jag glömt bort (eller ignorerat), särskilt med tanke på den framtida turen till Kebnekaise. Jag har kört alla mina dagsturer med lätt packning, och t.o.m. nu till Sylarna vägde ryggsäcken bara en dryg 8 kg. Men ändå fick jag ont i ryggen. Det fick mig att fundera hur det ska gå när jag måste släpa all campingutrustning, tillräckligt med kläder för det nyckfulla vädret, och mat för fyra dagar till Kebnekaise fjällstation. Det är ca 18 km från Nikkaluokta till fjällstationen varav 6 km kan sparas genom att ta båten över Láddjujávri. Kvarstår 12 km att vandra, med packning som är dubbelt så tung som den jag hade till Sylarna.

Testtur

Så när jag förstod att jag måste göra en tur med en tyngre ryggsäck innan jag åker upp, kom jag på att jag måste ju också kolla att tältet är ok. Så jag valde ett hyfsat lätt alternativ, jag ville övernatta på kalfjället men inte gå många höjdmeter. Och inte gå långt heller (helt enkelt för att jag inte vill!). Valet föll på Stentjärnarna, 5 km väst från Flatruet-vägens högsta punkt. Jag packade lite extra i ryggsäcken för att göra den tyngre, så att vikten hamnade på ca 14 kg.

Jag hoppades på en vindstilla kväll för att kunna fota lite, men sån tur hade jag inte. Jag hade heller inte nån vidare tur med att hitta tältplats, för det växte dvärgbjörk överallt. Till slut nöjde jag mig med den första bästa öppna ytan, trots att den var ganska knölig. Vilket spelade en stor roll på hur natten blev sen. Jag bara kunde inte hitta en ställning som kändes bekvämt. Jag har svårt med det också när ytan är helt plan. Problemet är att jag kan bara sova på sidan och då är liggunderlaget alldeles för tunn under höften, jag vaknar flera gånger under natten för att byta sida när det börjar göra ont. Och kudden, jag har en uppblåsbar kudde med rätt form men den är för hård (japp, luft är hårt!), det kändes som att örat blir helt tillplattat och det gjorde ont. Och jag hittade ingen bra position för mina händer, allt kändes bara onaturligt.

Högkänslig hud

Så här är det alltid när jag sover i tält. Jag tror att det är högkänsligheten som spelar in, jag har många gånger konstaterat att det är inte bara mina sinnen som är känsliga, utan huden också. Gissa om jag tycker att det är roligt att ha hår som flyger framför ansiktet hela tiden… det kan driva mig till vansinne ibland! Det räcker med bara ett enda hårstrå att irritera mig!

Det tog tid innan jag somnade och sömnen blev ganska avbruten som vanligt, men jag lyckades ändå att sova tills klockan var halv sju. Det hade börjat blåsa igen så jag hade ingen anledning att ta fram kameran, utan packade grejerna och gick tillbaka till bilen. Och konstaterade att jag hade lite ont i höfterna, inte från natten men från att bära den tyngre packningen. Så detta händer med 14 kg, och 10 km t/r. Men det var en bra läxa, några extra värktabletter väger nästan ingenting så jag ska nog klara transportsträckan till Keb!

Ny plan

Jag kommer att aldrig vara den som drar ut till vildmarken i två veckor. Det finns inte på kartan att jag skulle bära en tung ryggsäck dag efter dag. Och det är inte bara ryggsäcken det är fråga om, det också sömnbristen. Jag kan inte sova bra i tält, punkt slut. Så jag kommer förmodligen att försöka få en säng på Keb fjällstation för åtminstone en natt, det kostar skjortan men det är antingen pengarna eller orken. För att orken inte räcker till för fyra tältnätter i rad!

Solen går ner vid Helags-toppen bakom mitt tält
Solen går ner vid Helags-toppen bakom mitt tält

4 svar till ”Tältnätter”

  1. Profilbild för Rane Olsen
    Rane Olsen

    Mulle on kans teltassa nukkuminen vaikeata, on aina ollut. Ja, ylläripylläri, minäkään en pysty nukkumaan selälläni, joten kylkiasento on se ainoa vaihtoehto. Lisärajoitteena on vasemmassa olkapäässä oleva vamma, joten voin käytännössä nukkua kunnolla vain oikealla kyljelläni. Telttaillessa tämä sitten oikein korostuu. Viimeisimmällä telttareissulla minulla oli mukana kaksi paksua telttapatjaa ja niiden päällä joku 5cm paksu foamipatja (olimme pakettiautolla liikkeellä, joten…miksei käyttää sitä hyväkseen) sekä kaksi tyynyä. Tuo setti toimi kohtuullisesti ja mahdollisti nukkumisen, mutta eipä noita voi maastoon raahata 😀
    Hiukset tai parta raapimassa naamaa, aaaargh! Siis aivan käsittämättömän ärsyttävää. Ja sit mulla on todella herkät silmät, joten kirkkaat valot ja tuuli ottaa niihin todella helposti, vesi valuu solkenaan silmistä. Koita sellaisessa tilanteessa sitten valokuvata tai edes käyttää kiikaria.

  2. Profilbild för Minna
    Minna

    Juu autolla matkaillessa on se etu että voi ottaa extra patjoja ja tutun tyynyn! Paitsi viime reissulla unohdin tyynyn ja jouduin käyttämään retkityynyä, joka onneksi kuitenkin toimi suht hyvin. Varsinkin kun keksin laittaa sen alle taitetun täkin, kun oli sen verran lämmintä että täkkiä ei tarvinnut sen oikeaan tarkoitukseen! Miulla oli reissussa kaksi telttaa ja kaksi patjaa, niistä pieni teltta ja patja patikointiin ja se isompi teltta ja paksumpi patja kun teltan sai pystyyn auton viereen. Arvaa kummassa nukuin paremmin… Valoa varten otin silmälaput mukaan mutta olen oppinut aika hyvin nukkumaan valosta huolimatta. Ne on ne äänet mitkä miuta pitää hereillä, mutta korvatulpat auttaa.

  3. Profilbild för Jennie

    Hej! Nu är det ju ett tag sedan du skrev detta och jag funderar på om du fortfarande känner samma sak kring tältning?

    Efter min skallskada för några år sedan har jag haft stora problem med att sova i tält. Jag som tältat en månad i sträck vid flera tillfällen har nu svårt att sova bara en natt.

    Men då jag älskar att vara ute har jag provat mig fram och tillslut hittat en lösning som åtminstone fungerar relativt bra; Sea To Summits liggunderlag Etherlight XT insulated i strl dam large, en varm lätt quilt från Cumulus som är extra bred samt en vanlig kudde fast i 1/4 storlek.

    Eftersom jag också har svårt för att bära tungt sedan skadan är detta perfekt då jag med denna utrustning inkls tältet hamnar under 3 kilo för hela sovsystemet.

    1. Profilbild för Minna
      Minna

      Hej Jennie! Jag har fortfarande inte blivit vän med tältning. Jag har uppgraderat liggunderlaget till samma Sea to Summit Etherlight XT som du har, och har faktiskt även bytt sovsäcken mot en Cumulus-quilt (450)! Den uppblåsbara kudden har jag kvar men har lärt mig att inte blåsa den så full så den är mjukare. Ändå kämpar jag med att sova ordentligt. Jag vet inte om det skulle bli bättre om jag ligger i tält flera nätter i rad så jag kanske blir van men när det bara är 1-2 nätter så jag får jag räkna med sömnbrist.

      Med all annan utrustning som jag bytt till lättare varianter så får jag nu en packing kring 10 kg för ett par tältnätter, det är inklusive mat. Så viktmässigt är jag nöjd, men så mycket nytta gör det ju inte när jag har så svårt att sova i tält och därför undviker tältturer.

      Vad skönt att du kan göra turer trots skadan! Skulle ju vara en enormt förlust att inte kunna vara ute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *