Himlen är grön

Norrskensapparna plingade för en chans för norrsken på kvällen. Jag gick ut innan det hade blivit ordentligt mörkt, hade inte tålamod att vänta längre. Även om kameran fångade resterna av solnedgången, var det ingen tvekan om saken – norrsken!

Det var ingen stor rörelse i norrskenet och jag fotade åt olika håll för att se. Och här är saken – det spelade ingen roll vart kameran pekade, det var grönt ändå. Alla väderstreck och rakt ovanför. Det var dock just den här forsen som jag hade fotat kvällen innan som var av intresse för mig. Jag ville ha lite rörelse i norrskenet som motvikt för forsen. Vilken lycka när det äntligen började hända någonting!

Och när det väl hände var det magiskt. Jag ställde mig mitt på bron när norrskenet dansade över vägen. Det var bara wow.

Jag var ute till halv tolv, då var det några moln som dök upp och förstörde mina kompositioner. Dags att lägga mig.

norrsken och fors
Det är inte helt mörkt än, men norrskenet syns bakom forsen.
norrsken
Rakt ovanför. Det är bara grönt – med 14 mm vidvinkel!
Norrsken speglas i en pöl
Norrsken speglas i en vattenpöl efter gårdagens regn
norrsken
Nu börjar det hända saker, den ljusgröna strimman till höger bådar gott.
rött norrsken
Norrskenet dansar över forsen. Det finns också en röd färg, rött norrsken alltså som färgar himlen.
norrsken över en bro
Norrsken över vägen till Leipikvattnet
norrsken
Nu är det mycket rörelse, men tyvärr också några moln.

Gaustafallet

Nästa morgon fortsatte jag resan på Vildmarksvägen. Det första stoppet var vid Gaustafallet, som jag hade kikat på för 15 år sedan och konstaterat att det inte fanns någonting att ha där. Det var inte lätt den här gången heller, morgonljus är helt fel här men jag ville åtminstone dokumentera, så jag tog några bilder ovanför det faktiska fallet, som faller i en klyfta där det var skugga på den här tiden.

Gaustafallet
Övre delen av Gaustafallet

Stekenjokksvägen

Jag ville stanna natten på kalfjället, så jag parkerade på en av p-platserna i närheten av den högsta punkten av Stekenjokksvägen (som för övrigt är 99 meter lägre än Falkvålen på Flatruetvägen). Kvällen var fin och jag såg solen gå ner bakom fjället. Då var det igen en lång väntan på mörkret – det fanns ytterligare en chans för norrsken!

Jag gick till ån ett par hundra meter från parkeringen och ställde mig i mitten. Det är inte mycket vatten så jag behövde egentligen inte ens vada. Det var återigen grönt mest överallt, men ännu mindre rörelse än i går. Jag väntade och hoppades, men när ingenting hände var det lika bra att gå in och lägga mig, jag var fortfarande trött efter gårdagens tur och den sena kvällen.

Två nätter med norrsken i rad. Det har jag inte upplevt tidigare! Och så otroligt häftigt att få uppleva det i den här fina omgivningen!

norrsken över en å
Inte mycket rörelse, men den ljusgröna bågen ger mig hopp.
norrsken i olika nyanser av grönt
Det är intressant hur den gröna färgen skiftar. När det blir ljusgrönt i en båge brukar det börja hända saken. Den här gången inte så mycket dock.
Ledkryss och norrsken
Ledkryss och norrsken

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tillbaka till toppen