Som jag konstaterade i förra inlägget så är det torrt på fjället för det mesta, utmaningen består av hur man kommer upp utan blöta fötter. Jag valde Altra Olympus Mid GT, mina mjuka nolldrop-kängor alltså. De funkade fint som vinterskor i mars och funkade fint även nu. Jag kommer att byta till mina låga Altra Lone Peak inom kort, men just nu vill jag helst inte ha blöta fötter. Vattnet är iskallt!
Torkilstöten
Jag gick upp på samma ställe som jag gjorde i förrgår, alltså Torkilstötens backe. Den här gången stannade jag dock inte på Stödliden som jag gjorde när jag fotade fullmånen, utan fortsatte mot Lill-Grönfjället.
Det var en underbar dag, några regnskurar som jag sett mot Storsjö men här i Ljungdalen hade det inte regnat en droppe. Nu när jag fick utsikten åt alla håll konstaterade jag att risken ändå fanns att det skulle regna senare, för det var några riktigt mörka moln mot Härjångsfjällen. Jag räknade med att om de kommer hit så tar det ändå tid, jag hinner bra med min lilla tur till Lill-Grönfjället.
Fjällblommor
På vägen dit stannade jag flera gånger för att kolla fjällblommor, det är fantastiskt hur växtligheten redan kommit igång. Purpurbräckan börjar vara överblommad men krypljung blommar nästan för fullt (några knoppar finns kvar), de sätter fin färg på fjället. Och så hittade jag en tapper liten gullspira, endast en, all heder för den. Jag hittade också några vita blommor som jag inte kände igen, var tvungen att kolla. Ripbär! Tänk att jag inte kände igen. Ripbär är annars lätt att känna igen, helt utan blommor. Men då insåg jag att jag har varit så duktig på att undvika fjället så här års att jag helt enkelt inte sett ripbär i början av säsongen. Bladen är små så jag kopplade dem inte till de långa bladen man ser senare.
Säsonger
Det är stendött i byarna, inga turister än. Den här tiden av året kallas allmänt för lågsäsongen, men den botaniska högsäsongen är redan i full gång. Och vandringssäsongen, den tycker jag att jag öppnade i dag för min del!
Det var lätt att gå på kalfjället och jag njöt. Jag har saknat detta så enormt mycket. Den här känslan att ha stora öppna ytor runt omkring sig och fjälltoppar så långt ögat når. Helt oslagbart. Det är här jag är hemma, det är här jag vill vara.
Det här är mitt liv.