Jag ville gå mot de tre mindre ravinerna Öjegraven, Storbäckengraven och Torrgraven som ligger bara drygt 4 km från Flatruets parkering. För många år sedan när jag letade efter Öjegraven råkade jag på ett område med diagonala klippor som jag tyckte var fascinerande, så dessa klippor ville jag se igen och fota ovanifrån med drönare.
Diagonala klippor
Jag var beredd på att det skulle vara blött som det var för några dagar sedan när jag gick på Flatruet, men dagarna har varit så varma att all den snö jag såg då nu försvunnit och det var torrt. På några enstaka ställen var det blött, men med Altra Olympus Mid GT behövde jag inte gå några omvägar utan gick rakt igenom och kom snart till det här området som jag mindes så väl.
Jag var inte så intresserad av ravinen nedanför så jag tog ut drönaren. Flygbilderna visar tydligt det jag menar med diagonala klippor. Efter att jag landat drönaren blev jag fundersam, det såg ut att vara regn på gång bakom Öster-Stoljan. Jag tänkte ändå att jag har tid så jag följde bäcken och lyfte med drönaren igen, jag behövde flygträning.
Någon öppnade kranen
Jag blev alltmer medveten om det mörka molnet, landade drönaren för att gå tillbaka, och just samma sekund föll de första dropparna. Det dröjde inte mer än några sekunder innan dropparna blev till häftigt regn, som om någon vridit på kranen, och jag fick bråttom med att få drönaren till ryggsäcken och ponchon på.
Dropparna slog på kroppen så hårt att för en stund undrade jag om det var hagel, men temperaturen hade inte fallit nämnvärt. De var helt enkelt så stora och tunga att de kändes som hagel när vinden drev dem mot kroppen. Tack och lov att jag gick i medvind, för i ansiktet skulle det inte ha varit roligt.
Det tog inte mer än ett par minuter innan min gamla poncho började läcka vatten i nacken och byxorna hade blivit genomblöta så att vattnet rann längs benen in i kängorna. Nu önskade jag att jag hade Lone Peaks på fötterna i stället, för vatten på insidan av goretex-kängor stannar på insidan och jag kände hur det plaskade med varje steg. Otroligt vilket regn, sällan att jag varit med om sådant.
Dubbel regnbåge och delad regnbåge
Det var dock en skur som inom kort drog vidare, men den nästa skuren var redan på gång och snart började det regna igen. Det bjöd på en häftig föreställning med ljus, moln och till slut, regnbågar. För det var två, en primär och en sekundär, en vanlig syn förstås. Men det var någonting konstigt med den primära. Den var liksom… tjock? Jag trodde att jag såg fel så jag fortsatte att gå, med regnbågen bakom min rygg. Efter ett tag stannade jag igen och kollade regnbågen, den var fortfarande tjock. Eller vänta nu… inte tjock, utan dubbel? Den hade delat sig!
Fota först, fråga senare
Jag fotade regnbågen ordentligt tills den försvann, jag ville vara säker på att dokumentera fenomenet. Fota först, fråga senare brukar jag säga. Även om det skulle visa sig att fenomenet är helt vanligt så har jag aldrig sett det tidigare och kanske aldrig ser igen, bäst att vara säker på att jag har bilder så det räcker.
Vet SMHI?
På kvällen googlade jag för att leta reda på fenomenet. På engelska heter det “twinned rainbow” och på finska “jakaantunut sateenkaari” eller “anomaalinen sateenkaari”, men på svenska kunde jag inte hitta ett namn. Jag skrev då till SMHI och fick svar några dagar senare (jag har skrivit inlägget senare även om inläggets datum är dagen då jag gjorde turen) och de förklarade att det är fråga om en reflekterad regnbåge. Men där har de fel, en reflekterad regnbåge är en annan sak och det fick jag bekräftat på Taivaanvahti.fi. Det jag såg är alltså en twinned rainbow och jag undrar bara vad den kan heta på svenska? Tills vidare kallar jag fenomenet för delad regnbåge, översättning från finska. I skrivande stund har jag inte fått svar från SMHI, men jag uppdaterar inlägget vid behov.
En delad regnbåge uppstår när det finns två regnskurar med olika stora droppar, som gör att ljuset reflekteras på olika sätt. Som det var i dag så är det rimligt, med flera skurar på gång samtidigt.
Röd regnbåge
Nu när jag läste om regnbågar lärde jag mig också om varför regnbågen är alldeles röd strax innan solen går ner. Det är för att andra färger helt enkelt sprids bort och som kvitto på det såg jag en ny regnbåge 1,5 timmar före solnedgång, den röda färgen dominerade och blå hade i stort sett försvunnit.
Jag vinner inte på lotto men jag får se renar med en fullmåne bakom dem och en delad regnbåge som är så sällsynt att den verkar sakna ett svenskt namn. Det känns som att jag har blivit rikare ändå!
