Jag behövde åka till Östersund i mitten av april och i början av maj åker jag till Finland, då såg jag ingen mening med att åka tillbaka till Ljusnedal utan fortsatte söderut. Det är varmare i Hälsingland, tänkte jag, då kan jag också kolla mina gamla hemtrakter!
Ställplatsen i Ljusdal
Särskilt varmt var det tyvärr inte. Flera minusgrader på natten och inte många på dagen. När solen kom ut – vilket den endast gjorde i början av veckan för att sedan försvinna helt – var det behagligt i bilen, annars fick jag tillföra värme på ett annat sätt. Ljusdal är ett av de få ställen i Norrland där det går att tanka gasol, det var jag tacksam för. Men sedan upptäckte jag att det också finns en liten ställplats med helt gratis el! Eloge till Ljusdals kommun för det. Jag förväntar mig inte att få gratis el, men en ställplats med toa och möjlighet att tömma latrin och fylla dricksvatten borde vara en självklarhet i varje kommun, precis som det är i södra Europa.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen – rätt sätt att handskas med husbilar är att erbjuda husbilsparkering, inte att förbjuda husbilar. Rätt sätt att minska antalet husbilsägare som inte sköter sig är att erbjuda ställen för att tömma latrin och gråvatten och slänga sopor (idioterna som tycker att reglerna inte gäller dem blir man aldrig helt av, men det gäller ju oavsett aktivitet). I Ljusdal finns inte den möjligheten just vid ställplatsen, men på andra sidan älven finns en rastplats där man kan tömma latrin och fylla vatten. Den sistnämnda på sommaren antar jag, för nu saknades nyckeln för att vrida på vatten.
Jag utnyttjade ställplatsen under dagen så jag kunde jobba även när det stänkte snöblandat regn ute. Alternativet var att gå till biblioteket, men jag undviker ju människor så gott det går och valde då att sitta i bilen.
Hemliga sovrum
För natten åkte jag annanstans. Det var roligt att kunna använda mina kunskaper om trakten, jag visste flera ställen där jag kanske skulle kunna stå över natten så jag åkte runt och kollade. Flera av platserna var otillgängliga tillsvidare, det låg plogvallar framför skogsbilvägarna, men jag hittade tillräckligt många som jag kunde köra till även om vägarna stundtals led av stora tjälskador. Ett par gånger var det gränsfall om jag klarar mig, jag fick helt enkelt vara tacksam över att jag har lite högre markfrigång då mina helårsdäck är ett tum större än bilens standarddäck.
Sex nätter stannade jag i Föne/Ljusdal/Järvsö och sov inte på samma ställe två gånger. Jag vet dessutom massor av andra ställen där en husbil får stå helt ensam, inte en enda av dem finns på park4night (såvida jag inte får feeling och lägger till).
Utvecklingspotential
I Norrland har vi utrymme för husbilar men ingen service för dem. I södra Sverige är det lätt att hitta serviceplatser, men förbuden duggar tätt. Jag har kallat Sverige för ett u-land för husbilar, men glädjas åt varje kommun som väljer att se husbilarna som en resurs i stället för plåga. Jag kan bara hoppas på att Sverige tar efter resten av Europa!
