Jag kom till Öland i går kväll, parkerade några kilometer söder om Färjestaden för natten.
Det är brutalt blåsigt, jag känner hur bilen gungar i vinden, men det är på sätt och vis ganska skönt också. Ingen fara med mig som ligger under mitt varma täcke.
Södra Udden
Nästa dag åker till Södra Udden. Måste hålla hårt i ratten för att hålla bilen på vägen när vinden pressar den från sidan.
Fascinerande landskap närmare udden, det är naturligtvis ganska platt och marken är gräsbevuxen och betas av får. Här och var finns det snygga träd, som jag vill fota, men först åker jag till Långe Jan. Jag har inget särskilt intresse för fyrar, men jag besökte Långe Erik när jag var på Öland för tre år sedan så naturligtvis måste jag se Långe Jan också.
Fyren är inte det enda som lockar folk hit. Just nu finns det fågelskådare i massor. Jag är ett undantag som inte har kikare eller teleskop (eller ett långt objektiv som kostar som ett hus).
Och fåglar finns det gott om. Överallt. Massor. Jag bryr mig dock inte om att byta till telefoto, vinden är så brutal att det skulle vara omöjligt att stå stilla nog för ett skarp foto. Och jag tror att mitt “stora” stativ väger ganska lätt i den här vinden, som för övrigt inte är kall för annat än på grund av dess styrka.
Det finns absolut inget skydd för vinden på parkeringen vid Långe Jan så jag vill inte stanna där, det känns som att bitar av bilen börjar komma loss. Jag kör till nästa parkering som är lite mer skyddad.
Jag hittar några av dessa fina träd som jag såg tidigare och fotar dem som silhuetter med kvällssolen i bakgrunden. Tyvärr försvinner solen bakom moln men just när det känns som att min kvällspromenad inte ger mig någonting mer ser jag helt magnifika solstrålar. Jag har ingen någon superbra förgrund att använda just då men det spelar inte så stor roll heller, det är molnen och strålarna som jag är intresserad av. Inte så dumt, jag tycker att mitt besök på Öland börjar bra!
Jag åker till Södra Udden igen nästa dag. Det blir ingen rolig eftermiddag med hårda vindar och ösregn, men innan dess hinner jag gå en runda. Det har knappast blivit lunchdags men jag märker hur slutartiderna blir längre och längre. Jag går till bilen och äter lunch, det börjar regna under tiden.
Gösslunda
Jag har funderat på var jag ska stå när vinden tilltar. Det är inte helt lätt att hitta skydd för vinden på en platt ö utan skog värt namnet. Jag bestämmer mig för Gösslunda på Stora Alvaret där jag kan ställa bilen så att nosen står mot vinden. Det ska bli soligt i morgon så jag kan gå en promenad efter frukosten. Vinden, den kommer att vara en faktor hela helgen.
Jag sitter i bilen på kvällen, känner hur bilen gungar i vinden, hör regnet smattra på taket och vinden vina runt bilen och så hör jag glassbilen. Det var otippat.
Jag går turslingan i naturreservatet efter frukost. 7 km men det är platt, knappast konstigare än att gå på en asfalterad gata. Jag trivs på alvaret, det är exakt sådana öppna ytor som jag längtar efter. Eller okej inte exakt. Den platta horisonten förlorar sin dragkraft inom kort. Jag har ingen aning om hur jag fotar alvaret. Platt horisont och enbuskar. Efter ett tag märker jag att jag inte ens tittat omkring mig, bara gått i mina tankar utan att egentligen se någonting.
Men då kommer jag till ett ställe där ett större område är blottat och jag ser berggrunden under. Det går sprickor i klippan, eller inte ens en hel spricka alla gånger, det är också hål, typ jättegryta. Fascinerande.
Möckelmossen
Nästa stopp är Möckelmossen. Enligt prognosen ska det vara strålande soligt hela dagen, men regnskuren jag ser framför mig har andra åsikter. Det ser fint ut, ett mörkt moln och regn när det annars är blå himmel, men tyvärr hinner skuren komma för nära när jag väl parkerar och molnet har blivit för stort för 28 mm.
Men det var inte den enda skuren utan nu börjar molnen avlösa varandra. Några driver längre borta men ett par stycken dumpar sitt innehåll här. Det är mäktigt att se ljusspelet som blir när regn varvas med solsken. Vinden är absolut brutal just nu så jag ställer mig i bilen och slår på värmen och gör kväll.
Det är någonting som låter i bilen. Som om att jag har möss som gnager? Jag har läst att folk får möss i sina husbilar. Jag försöker att lokalisera ljudet, kommer det bakifrån? Garaget? Men naturligtvis blir det tyst varje gång som jag försöker lyssna och efter ett tag återkommer ljudet inte och jag lägger mig.
Det är fortfarande blåsigt när jag vaknar, men inte lika brutalt som det var i går. Solen är framme, vilket hjälper.
Jag går en rundslinga i Möckelmossen, inte så mycket jag kan säga om turen. Det är Stora Alvaret. Platt, blottad berggrund, snaggat gräs, sprickor, enbuskar, några tallar. I allmänhet är det en fördel att vara en låg växt. Jag tänker att alvarmarken och kalfjället har mycket gemensamt. Men jordlagret på alvaret är ännu tunnare. Jag gissar att varenda större växt – buskar och träd – växer i en spricka, även om sprickan inte alltid är synlig.
