Varangerhalvön

Nu är jag äntligen på Varangerhalvön (Varangerhalvøya), som jag har sett fram emot!

Enligt väderprognosen är det mulet under förmiddagen och sedan klarnar det upp. Vilket för min del betyder att jag måste vara ute tidigt för detta landskap gör sig bäst i mulet väder.

Løkvika

Jag går (försiktigt) runt på och mellan klipporna och börjar bli desperat för jag hittar ingenting att fota. Hur är det ens möjligt? Sedan kommer jag på svaret – jag tänker på de bilder som jag har sett och försöker hitta likadana motiv. Det var exakt den fällan jag gick i på Island. På den svarta sandstranden var jag nästan gråtfärdig när jag såg alla andra fota samtidigt som jag själv inte hittade någonting överhuvudtaget. Till slut kom jag fram till att jag hade fastnat i de bilder som jag hade sett på internet. Nu förstår jag att jag måste släppa det jag har sett och helt enkelt göra min grej. Och då funkar det, jag får mina första bilder och är nöjd.

Jag går tillbaka till vägen och promenerar mot Sandfjorden. Jag stannar för att fota stenar som sticker ut på gräsheden som en drakrygg. Vid Sandfjorden växer det rikligt med gräs mellan klipporna och bildar en skön kontrast till de gråa dramatiska klipporna som sticker ut.

Nålnesvika

Det är fortfarande mulet så jag kör till ett annat ställe, Nålnesvika.

Själva viken är täckt av klapperstenar men på bägge sidor är klippor. Jag går på klipporna och hittar ett riktigt snyggt ställe men just då kommer solen ut. Jag ger upp, dessa klippformationer är inte alls lika intressanta på bild i solsken.

Jag funderar på vad jag ska göra på kvällen. En tur till en utsiktsplats för att kolla midnattssolen är ett alternativ och jag kör till Berlevåg och vidare förbi flygplatsen. Det är ett stort misstag. Asfalten slutar efter flygplatsen och direkt därefter är det den värsta tvättbrädan som jag sett. Jag är helt oförberett och tvärbromsar, kylskåpsdörren slängs öppen och innehållet väller ut. Jisses. Jag ställer maten tillbaka i kylskåpet och stänger dörren, hoppas att den inte tog skada. Kör sedan försiktigt i 10 km/h för att minska skakningarna.

Jag stannar för fika och tittar runt men tycker inte att det är lika fint här som det var vid fyren på Kjølneset där jag var tidigare så jag kör tillbaka. Enligt den senaste väderprognosen blir det mulet senare så något midnattsljus blir det ändå inte.

Kjølneset

Jag sitter framför datorn och följer hur vädret utvecklas under kvällen. Det är fortfarande soligt där jag är men i horisonten ser jag moln – eller är det rentav dimma?

Svaret är dimma och den kommer in fort. Jag hinner ut precis innan solen försvinner och går till fyren men där har jag ingenting att hämta. Jag tittar på renar som trivs på ängen vid havet, jag fotar dem även om jag har lovat mig själv att inte fota renar, som jag fullständigt ledsnat på av olika anledningar. Men den här miljön är ändå lite speciell för någon som är van vid att se renar i fjällen.

Tillbaka vid bilen kan jag knappt se fyren genom dimman. Vädret i fjällen kan skifta snabbt men jag misstänker att här vid havet går det ännu fortare.

Väderprognosen är ganska tröstlös framöver. På förmiddagen i morgon ska det visserligen vara soligt igen men sedan är det bara mulet och regn, vilket för min del innebär att besöket i Varanger blir alldeles för kort. Det finns brister i strömförsörjningen i min bil och långa perioder av mulet väder klarar jag inte av. Alltså om jag också vill kunna jobba. Alternativet är att ta mig på en camping men det blir dyrt i längden.

Som det är så måste jag åka söderut i morgon. Men hit vill jag komma igen, det är ett som är säkert!