Två ställen som verkar vara väldigt omtyckta i Skåne är Kullaberg och Hovs Hallar. Jag var dessutom sugen på att se någonting annat än bokskogar så då åkte jag till det nordvästra hörnet av Skåne.
Västra Kullaberg
Det finns många turalternativ på Kullaberg men det jag mest ville se var klipporna längs ut på udden så det är dit jag gick först. Jag gillar verkligen den här miljön, jag tror faktiskt att skulle trivas lika bra i den här miljön som i fjällen, det är bara den platta horisonten som jag inte kan försonas med (alltså jämfört med fjällen, jag menar inte att jag ogillar horisonten vid havet).
Det var en varm dag och hög luftfuktighet, som jag först trodde var på grund av havet. Men sedan hörde jag mullret – åska. Efter klipporna gick jag en lite längre slinga, jag skulle annars ha tyckt att det är tråkigt att gå i skogen när det finns spännande klippor i närheten, men i och med att det mullrade oavbrutet så var jag tacksam för skyddet. När jag säger oavbrutet så menar jag det, tror inte jag någonsin varit med om att nästa åskknall kommer innan förra har slutat eka. Och det pågick länge.
Märkligt nog kom inte ovädret till Kullaberg. Inte en droppe föll på mig. Efter jag gjort min rundslinga kunde jag sitta ute och äta glass, samtidigt som åskmolnet tornade i fjärran.
Besöket kostade mig 400 kr i form av en kontrollavgift. Jag hade visserligen parkerat på rätt parkeringsplats men fel ruta, det visade sig att klass I och klass II har egna områden där. Lite tröst att en klass I bil som parkerat på en klass II plats också fick en kontrollavgift… Det var inte ens ett missförstånd som den gången när jag blev anklagad för intrång, utan nu hade jag helt enkelt slarvat med att kolla närmare. Kontrollavgiften var välförtjänt och en bra läxa. Om kontrollavgiften kan räknas som böter så är var blott den andra gången i mitt liv som jag fått (parkerings)böter. Om jag får använda det som bevis för att jag inte har för vana att felparkera!
Fördelen med havsnära platser är att det finns badplatser med utomhusduschar. Visserligen kallt vatten, men efter den svettiga vandringen var jag i desperat behov. Fingrarna frös när jag tvättade håret men en gratis dusch tar jag tacksamt emot!
Håkull
Nästa dag gick jag en tur på Håkull, Kullabergs högsta punkt. Jag såg att det var åska på gång innan jag gick, men tänkte att jag slipper ovädret på samma sätt som jag gjorde i går. Sådan tur hade jag dock inte och det började regna innan jag kom till toppen, men det var fortfarande varmt så ingen fara. Så länge som jag gick i skogen fungerade trädkronorna som paraplyer och skyddade mig, men väl på Håkull blev jag alltmer blöt. Åskan var på väg bort men regnet tilltog, jag försökte kolla utsikten åt alla håll men den var lite begränsad. Det var inte värt att försöka hitta fler utsiktspunkter i fall någon vilsen blixt skulle hitta till Håkull så jag gick tillbaka. Det hade hunnit bli lite blötare i skogen men regnet upphörde efter ett tag och jag var nästan torr när jag var tillbaka vid bilen.
