Jag pratade nyligen om årstiderna med en kompis. Hon har uppdelat året i sju årstider och jag förstår hennes motiveringar men jag har en lite annan syn på vissa tider av året så jag började fundera på hur många årstider jag landar på. Först var det 11 men då blir det ju nästan en månad per årstid, till slut kom jag fram till nio årstider. Hur jag definierar en årstid beror på hur tiden av året påverkar mig som en vandrare, skidåkare och fotograf. Obs att årstidsindelningen bara gäller för våra Härjedalsfjäll.
Högvinter
Det är högvinter när dagarna är korta och kalla, perioden januari-februari. Jag skulle gärna skriva att det är mycket snö under högvintern men tyvärr går det inte längre att räkna med sådant. Snö finns det dock i varje fall, frågan är bara hur mycket. Jag skulle också gärna skriva att det alltid är minusgrader under högvintern men det stämmer inte heller numera. Men som regel är det alltså kallt och snörikt och det är skidor som gäller som färdmedel.
Vårvinter
Vårvintern brukar vara en fast period, mars-april. Den klassiska vårvintern är långa dagar med varmt solsken och kalla nätter som skapar fin skare, särskilt i april kan skaren bli så hård att det går att gå på den. När vårvintern tar slut och nästa årstid börjar beror mycket på förhållandena, är det en kall vår efter en snörik vinter kan vårvintern fortsätta in på maj.
Mellanårstid 1
För mig har våren alltid varit en mellanårstid, jag måste vara en av de få människor i Sverige som inte gillar våren. Så med mina nio årstider skippar jag våren helt och hållet och kallar tiden för en mellanårstid i stället, jag bryr mig så lite om den att inte ens orkar att hitta ett bättre namn för den. Det är tiden när kalfjället blir i det närmaste otillgängligt, det finns för mycket snö och vatten för att vandra men för lite snö för att åka på tur. Fotomässigt är den också en svår tid, allt är grått och brunt med vita fläckar. Den första mellanårstiden brukar vara maj och lite in på juni, beroende.
Försommar
Under försommaren kan det vara lite si och så med vädret, oftast är det lite kyligt fortfarande men varma perioder kan inträffa. Det som kännetecknar försommaren är att växterna har kommit i gång. Fjällbjörkarna lyser i klargröna färger och alla sorters blommor har börjat dyka upp. Under försommaren är det fortfarande ganska blött på fjället men det har blivit möjligt att vandra i varje fall. Någon gång vid midsommaren eller strax efter midsommaren går vi in på nästa årstid.
Högsommar
Högsommaren är kort i fjällen, bara juli månad ungefär, lite in på augusti i bästa fall. Det är högsäsong för fjällvandring, det kan stundtals vara riktigt varmt även i fjällen men för det mesta är det behagliga temperaturer och vi slipper nattfrost. Allt som oftast, i varje fall. Det kan hända att det kommer en köldknäpp för det är ju fjällen trots allt. Men som regel är det alltså hyfsat varma nätter också.
Förhöst
Förhösten börjar någon gång i augusti när nattemperaturen regelbundet blir nära noll. Det är väldigt fint att vandra, torrt på fjället om det inte nyligen har ösregnat, och dagarna kan fortfarande vara varma. Blommorna för det mesta har vissnat men det finns gott om bär i skogen och på kalfjället. I skogen är det trötta gröna färger som dominerar men på myrarna är det redan gult. Jag kallar tiden för förhöst hellre än sensommar just för att blommorna har vissnat och gula färger har börjat dyka upp.
Ruska
Med ”ruska” syftar jag på det finska ordet som betyder höstfärger. Ruska är den kortaste årstiden och den brukar inte vara mer än 2 veckor lång. I slutet av oktober kan man nästan alltid räkna med att färgerna är borta på fjället, slår en höststorm till så kan det snabbt bli kalblåst. Om det trots allt finns färger kvar i början av oktober så är det mattgult som skiftar till brunt. Under ruska kan det redan snöa på fjälltopparna och ibland händer det att det snöar även i dalen, om det händer så är det sagolikt vackert. Ruska är min favoritårstid, tråkigt då att den också är den kortaste årstiden.
Mellanårstid 2
Det kan hända att vi går från favoritårstiden till näst minsta favoriten över en natt. När höstfärgerna har blåst bort är det bara grått och brunt överallt och det enda som kan rädda läget är snöfall. Kommer det lite snö så gör det mycket och i bästa fall blir det riktigt vackert. Kommer det ingen snö så är det bara trist. Men fjället är fortfarande tillgängligt även om dagarna har blivit ganska korta. Den andra mellanårstiden brukar vara oktober-november.
Just nu är vi inne på den andra mellanårstiden och det var väldigt tydligt i går när jag var uppe på Torkilstöten. Det blåste hårt och snöbyarna avlöste varandra, sikten var stundtals ganska begränsad. Mellan snöbyarna kunde solen dock visa sig lite kort och i dalen kom nederbörden i form av regn.
Förvinter
Förvintern kan ibland bara vara en förlängning av den andra mellanårstiden om vi inte får snö och i så fall är det den värsta tiden av året. För några år sedan skulle jag kanske ha lämnat ut förvintern och gått direkt från mellanårstiden till högvintern (vintern) men i och med att klimatändringen har tärt hårt på december så tycker jag att den är sin egen årstid. Dagarna är så pass korta att det inte längre är möjligt att göra några längre turer oavsett om det har snöat eller inte. Även om det har varit plusgradigt hemma så är det nästan garanterat att det är fruset på fjället. Men om det snöar så kan det faktiskt bli bra och så kan förvintern smälta in i högvintern i stället. Så här års är det också stor variation mellan platser, särskilt mellan dalen och fjället.
