Det var sent innan jag somnade, men då sov jag väldigt bra och vaknade ovanligt sent! Det blir ett väderomslag i dag och nu redan på morgonen var det lite svalare, dock alldeles perfekt för att äta frukost ute.
Det började regna nästan strax efter att jag kom till fastlandet och enligt prognosen skulle det bara bli värre innan det blir bättre. I morgon ska det faktiskt vara hyfsat bra och därför tänkte jag att när jag redan var i Norge så skulle jag kunna ta tillfället i akt och åka till Syldammen för att göra Bullfjället, fjälltoppen som jag missade i fjol pga. värmen. Frågan var dock att överleva den här dagen, hade många timmar att driva samtidigt som regnet öste ner, det var först sent på kvällen som det skulle klarna upp.
Så först åkte jag till Nedalshytta, fika och våffla lät bra. Det var bara det att deras betalterminal inte accepterade mina kort. Jag hade tre kort och alla blev nekade! Måste var fel på terminalen för jag hade använt kort på Hitra. Men så hade jag ju den där 50-lappen som jag inte använde i går. Den räckte inte till för en våffla men kaffe med påtår fick jag och det var ändå skönt, jag kunde sitta på soffan och titta på regnet utanför fönstret.
Förresten, på vägen till Nedalshytta mötte jag en bil med reg.nr. HITRA. Vad är oddsen liksom? Det är ju nästan mer osannolikt än att få tillbaka en kamera som legat försvunnen på fjället ett år!
Efter att ha druckit mer kaffe än egentligen är hälsosamt så åkte jag till Syldammen. Det regnade inte mycket när jag parkerade och det var lite lugnare vindar också, myggorna stortrivdes när jag tvingades in i busken pga. av för mycket kaffe. Sedan stängde jag in mig i bilen och strax därpå slog ovädret till. Vinden var så hård att hela bilen skakade och regnet bara öste ner. Det var mysigt att sitta i skydd i bilen, jag tyckte synd om folk som var ute med tält just nu. Men när regnet bara fortsatte så började jag fundera på vattenståndet. Jag hade redan sett när jag åkte från Nedalshytta att det finns mycket vatten i alla vattendrag och för varje minut blev det bara värre. Det finns två stora åar att vada för att komma till Bullfjället, dessa åar gör mig lite orolig i bästa fall och till slut förstod jag att det inte finns en chans att vattnet hinner dra sig undan fram till morgonen, det skulle vara helt lönlöst att försöka gå till Bullfjället när jag nästan garanterat skulle behöva vända redan efter 2 km vid den första ån.
Så då, för att göra en rätt så misslyckad resa ännu mer misslyckad, åkte jag hem med svansen mellan benen. Men sedan när jag såg hur mycket vatten det fanns i någonting som i vanliga fall är en liten bäck så tyckte jag ändå att det var rätt beslut. Det minskade dock inte min känsla av att jag har gjort hela resan helt i förgäves och den var ingenting annat än stort slöseri. Jag svalde dock besvikelsen och tänkte på alla de gånger som mina planer har fungerat. Om det här var priset på de lyckosamma turerna så betalar jag gärna det!
