För ovanlighetens skull besökte jag ett publikevenemang, ett föredrag om arkeologi i Lossen-området. Det tog mig ungefär en minut att bekräfta att jag verkligen inte trivs med folksamlingar numera och fem minuter för att förstå att föredraget gick mer ut på att arkeologerna ville ha allmänhetens hjälp för att hitta fornminnen. Vilket jag förstår, måste ju vara oerhört svårt att inventera stora områden med begränsade resurser. Men några tips fick jag i varje fall och i gengäld lämnade jag mitt tips om det jag hittade vid Östfjällsvallen för ett par veckor sedan.
När jag ändå var i Tännäs så passade jag på att göra Mellan-Kröket. Av de tre Kröket-topparna så växer det skog på Hemkröket och till Östest-Kröket går det en bilväg, finns både vindsnurra och mast på toppen. Så Mellan-Kröket blev det då.
Det tog mig några minuter att orientera mig på toppen, jag har ju aldrig sett fjällen från det här hållet. Nordväst och nord var det inga problem, men mot väst och Rogen fick jag fundera en bra stund. Det är särskilt de norska topparna i bakgrunden som ställer till det, jag har inget större intresse av att lära mig vad de heter men jag måste ändå kunna avgöra var gränsen går. När jag väl fått till det, satt jag mig ner för fika och kollade hur en regnskur rörde sig vid Rödsjövålen, ungefär där hällmålningen är.
Men sedan började regnskurarna avlösa varandra och en av dem hade en direkt kurs mot mig. Så jag hällde en ny kopp kaffe och tog på mig regnponchon för att vänta ut skuren och fick en regnbåge som belöning. Vackert!
