Känslan av hem

Det är som vanligt, vintern har fått ge vika för hösten och temperaturerna har legat nära 10 grader under dagen och ingen minus under natten heller. Nu är det bara några fläckar kvar av det fina snötäcket vi hade förra veckan. Annars så händer det inte så mycket, dagarna är korta och jag varken planerar eller gör några längre turer nu. Jag är redo för vintern, redo att åka på vidderna och upptäcka nya platser!

Blåstenen är vit
Så här vitt var det för bara en vecka sedan. Ja det är en färgbild men Blåstenen är vit.
Dimma i dalen och Mullfjället lyser vitt
Dimma i dalen och Mullfjället lyser vitt
Fröåtjärnen var spegelblank
Fröåtjärnen var spegelblank
dimma i skogen
Dimman är rolig som den uppstår på vissa platser och viss höjd
snöfläckar kvar
Nu är det bara snöfläckar kvar
skogen med drönare
Det är lite tråkigt i skogen just nu men från luften ser den rätt så fin ut!

Storsjö

På tal om nya platser, jag har visst glömt att berätta att jag ska flytta till Storsjö (Kapell) om en månad? Jag har länge varit sugen på att bo i Ljungdalen, helt så blev det inte nu men Storsjö är i samma dalgång i varje fall. Enda jag oroar mig för är att det är platt i Storsjö. Jag är så van nu att kunna ta mig till någon fin utsiktspunkt på en promenad från hemdörren men den enda behållningen i Storsjö är sjön. Det ligger i alla finländarnas DNA att vilja bo vid en sjö, men mina gener har muterat och jag vill ha fjäll i stället.

Jag tänker att jag har blivit totalt bortskämd under det senaste året i Åre och Ottsjö, för om jag bara behöver åka 1-3 mil för att kunna vandra till en fjälltopp så är det verkligen inte illa. När jag bodde i Ljusnedal så hade jag en utsiktspunkt på Röstberget och även Funäsdalsfjället var inom promenadavstånd. Det jag hade i Ottsjö och nu i Åre är ännu bättre och det är väl lite orimligt att kräva att det alltid ska vara så här bra. Vilket inte förhindrar mig från att undra hur fort jag blir less på bristen på utsiktsplatser i Storsjö… Men men. Huset jag ska bo i är superbra i varje fall, nyrenoverat och nymöblerat! Och då kan jag också tömma mitt förråd i Östersund och ha alla mina grejer på samma plats igen. Jag siktar på att i varje fall bo ett helt år där, det är en stor förbättring jämfört med hur det har varit de senaste två åren. Det är kul att upptäcka nya platser men det är också kul att slippa flytta tre gånger om året.

Jag åkte till Storsjö i går för att prata om möbleringen och flytten och sånt. Känns bra och jag funderade lite på vad det är jag mest ser fram emot. Och kom fram till att så roligt som det blir att utforska området så är känslan ändå lite så att jag flyttar hem. Jag fick min första känsla för den svenska fjällvärlden redan innan jag flyttade till Sverige, jag var i Sverige i två veckor för att utbilda folk och hyrde en bil för att åka till fjällen. Jag hade spanat på kartan att det finns en väg på kalfjället på Flatruet, så det var dit jag åkte. Första kärlek och allt det där. Och sedan dess har jag besökt Västra Härjedalen varje år, haft stuga där, har bott där. Home is where the heart is… om jag är hemma någonstans så är det i Västra Härjedalsfjällen!

Silverfallet

När jag ändå var i trakten så passade jag på att träffa en kompis och vi gjorde en liten tur till Silverfallet. Jag hade redan hunnit avfärda Silverfallet som ett genomfotat motiv för min del men nu blev jag glad av att se det igen och ser fram emot att besöka flera gånger framöver. Inte minst för att de har spångat stigen dit, vilken otrolig förbättring till hur det har varit tidigare när man behövt plaska genom myrar och gyttja! Visserligen var det blött nu också trots spångarna, men det är för att det regnade ganska mycket. Jag tog ut kameran en gång, mer än så ville jag inte hålla på med ett blött stativ och regnskydd och droppar på glaset. Kommer nya tillfällen utan regn!

Vattenfall i Öjönån
Det var väldigt mycket vatten i ån. Det här stenet har jag inte sett förr, säkert för att det varit så lite vatten att det inte forsar över stenen.
Vattenfall i Öjönån
Närbild på samma

Norrsken

Kvällen innan jag skulle åka till Storsjö satt jag vid Fröåtjärnen i nästan tre timmar och väntade på norrsken. Det var lite grönt hela tiden men det hände inte mycket och när det väl gjorde det så upptäckte jag att det fanns dimma. Men endast på bilderna, inte i verkligheten? Visade sig att temperaturen sjunkit till daggpunkten och linsen blev immig, jag fick torka av den efter varje bild och inte ens det räckte. Jag gav upp, tänkte att om det blir fint senare så får det vara så, jag gjorde ett bra försök ändå och jag kan inte stanna ute hela natten.

Jag gjorde förresten ett försök att kolla efter norrsken också för ett par veckor sedan, var ingenting men en halo runt månen fick jag.

norrsken
Det gröna bandet var synligt med ögat, men lågt i horisonten
norrsken
Mer dans än så här blev det inte
Månhalo
Månhalo när det var snö kvar

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tillbaka till toppen