Minns inte om detta har någonsin tidigare hänt men nu är det tredje helgen i rad med fint väder samtidigt som det har varit uselt väder mellan helgerna. Denna vecka har det inte bara regnat utan det har till och med snöat på de högsta topparna. Jag tror jag anade lite snö på Åreskutan i går. Men lagom till helgen blir det bättre, utmärkt!
Jag har planerat att göra Tjallingklumpen hela sommaren så nu var jag inte sen att utnyttja vädret. Jag passade på att göra en helg av det, övernatta i Gåsens fjällstuga och så göra Gåsens topp också. Eventuellt en till närliggande topp, jag lämnade dock planen öppen och skulle i stället anpassa mig till förhållandena och orken.
Skoval
I och med att det var så kallt så tänkte jag använda mina Altra Mid All-wthr i stället för Kings. Mids är absolut inte alls All-weather (besviken hur värdelöst Altras membran är) utan jag har använt dem som fint-väder skor, men jag har också testat med vattentäta strumpor och även plastpåsar, faktiskt. Inget test slår dock användning under en riktig tur så jag packade ett extra par vattentäta strumpor, plastpåsar och så två par tunna strumpor så jag kan lägga plastpåsen mellan dem för att förebygga att påsarna slits för fort. Plus då ett extra par inlägg. Inte så farligt mycket extra vikt och jag skulle vara beredd på att gå genom mycket blöta (vilket jag räknade med att jag måste göra då det regnat så mycket under veckan).
På morgonen kollade jag Åreskutan, såg ingen snö. Det visade sig dock inte betyda någonting, för när jag kom närmare Ånn och såg Storsnasen satt jag nästan kaffet i halsen, det var så vitt! Det här skulle bli intressant, på flera sätt.


Tjallingen
Jag parkerade i Handöl och tog sedan cykeln mot Tjallingen. De närmaste fjälltopparna var i molnen när jag började cykla, men molnen skingrade sig snabbt och det var nästan klarblå himmel när jag kom till Tjallingen. Solskenet uppskattades, det var kallt när jag cyklade och jag önskade att jag hade mer än tunna ylleshorts under mina vandringsbyxor.
Det allra första som händer i Tjallingen när man börjar vandringen är att man måste ta sig över Majabäcken (som rinner från Västra Bunnerskalet). Vattnet var inte djupt och inte så värst strömt heller men jag hade ingen möjlighet att ta mig över torrskodda. Det var några cyklister som hade valt att hoppa på stenar (vilket jag avfärdade som ett alternativ så fort jag såg vattenfallet mellan stenarna), de verkade ha det lite kämpigt att flytta över cyklarna och så rullade en av deras ryggsäckar nere i vattnet! Killen fick tag på den i sista stunden… det var på andra sidan ån så jag skulle inte ha fått tag på den heller som jag stod nedströms och funderade på vad jag skulle göra.
Det fick bli plastpåsar över strumporna men inga dubbla strumpor, utan nu behövde jag bara gå över bäcken så att påsarna inte hinner slitas så mycket. Men i och med att jag fick ganska mycket vatten i skorna så gick jag en bit med påsarna för att trycka bort det mesta av vattnet. Sedan fortsatte jag med vattentäta strumpor, ville testa om vattnet kommer genom nu när skorna var blöta.

Himmel och jord
Efter bron över Tjallingån tog jag en direkt kurs mot Tjallingklumpen, det fanns ingen mening med att följa leden (som går till Gåsåns rastskydd). Jag valde vägen lite olyckligt och hamnade på en myr så det var bara att testa mina vattentäta strumpor lite mer. Jag kände att det började bli lite fuktigt innanför men det var inte kallt eller obekvämt så jag fortsatte utan att tänka mer på det. Jag skulle behöva ta mig över en bäck till, jag skulle byta till torra strumpor och inlägg efter det.

Efter att jag klarat av myren blev det roligt. Det här området är superfint, lite småkuperat och lätt att gå, ibland var det lite mer dvärgbjörk men aldrig så att jag blev irriterad på att gå genom riset. Och så måste jag säga att vädret och de snöpudrade topparna gjorde sitt. Det var helt sagolikt faktiskt, finns ingen chans att bilderna gör någon rättvisa åt det jag såg. Sådana här dagar drömmer man om!





Om det finns någonting negativt jag kan såga så var det att detta väder också var optimalt för kondensstrimmor. Även om flygtrafiken inte återhämtat sig efter pandemin så fanns det flygplan så det räckte och blev över för min del. Jag verkligen inte gillar att ha kondensstrimmor i mina bilder. Som värst var det ett rutnät av vita strimmor över fjälltopparna. Vissa bilder valde jag inte att ta alls för jag skulle inte kunna klona bort strimmorna. Jag är inte den som byter himmel i mina bilder, men jag tvekar inte att använda Healing-verktyget i LR för att bli av med fula strimmor!
Tjallingklumpen
Framme vid Gåsbäcken var det ungefär som Majabäcken i början faktiskt. Lite mer strömt kanske så jag gick en bit längs bäcken tills jag konstaterade att jag börjar hamna lite för långt upp, för jag skulle gå upp Tjallingklumpen från sydväst. För att inte få strumporna genomblöta i ryggsäcken bestämde jag helt enkelt att vada med bara fötter i skorna och sedan bytte jag till torra strumpor och inlägg, lät fötterna torka i solskenet samtidigt som jag åt halva lunchen.
Den första biten upp Tjallingklumpen är brantast men när man väl är uppe på ryggen är det en snällare stigning. Jag stannade för att fota flera gånger, den här utsikten mot Bunnerfjällen var helt makalös! Fågelvägen är det bara 4 km från Tjallingklumpens topp till Västra Bunnerstöten. Och det var inte så att Bunnerfjällen var den enda behållningen här. Tjallingklumpen ligger mitt i fjällen och det var snöpudrade toppar 360 grader runtom. Magiskt!
Även om det inte var en blåsig dag så blåste det lite på toppen och så värst varmt var det inte heller trots solskenet. Jag fick dra på mig några lager kläder när jag satt mig ner för resten av lunchen och fika, i lä med direkt utsikt mot Bunnerfjällen. Det var inte synd om mig!









Kleavetje
Nu när jag fått se landskapet mot Gåsen och Kleavetje så bestämde jag att göra Kleavetje i dag och så gå hem via Gåsen i morgon. Jag tog mig ner från Tjallingklumpen längs den nordöstra ryggen och sedan kunde jag gå i nästan en direkt linje mot Kleavetje. Eller okej direkt i stora drag, för det blev ju lite små omvägar hela tiden, en liten pöl här, lite myr där, fototillfälle åt annat håll. Men det var absolut inga svårigheter utan väldigt trevlig terräng att gå. Och jag upprepar – i detta väder var det en fröjd att gå! Det hade blivit lite varmare dessutom och jag kände att fötterna började svettas lite grann i de vattentäta strumporna, men fortfarande inte obehagligt. Överlag en väldigt lyckad lösning och jag gillar mina Altra Mids ännu mer nu.
Jag hade gått på ungefär 1 100 meters höjd sedan Tjallingklumpen så att stigningen upp Kleavetje inte krävde någon större ansträngning. Kleavetje är ganska flackt och nu hade det hunnit bli lite tunna slöjmoln också utöver kondensstrimmorna, så det fanns inte så mycket att fota på toppen. Stora Härjångsstöten var snygg men inte med rutnätet av kondensstrimmor ovanpå.




I och med att jag stod på toppen var jag uppe på 60 toppar i Jämtlands län. Lite kul att tänka på Funäsfjällens 60 toppar… när jag hade gjort dem kändes det som den allra största bedriften i mitt liv. Men de flesta av Funäsfjällens 60 toppar är så oansenliga att endast 19 av dem räknas för listan över Jämtland läns fjälltoppar. Då borde ju dessa 60 jag gjort nu i Jämtland vara en ännu större bedrift men det känns ärligt talat inte så märkvärdigt. Bara ett delmål!
Gåsenstugorna
Från Kleavetje tog jag en rak kurs mot Gåsens fjällstuga, inte så intresserad av några mer omvägar för jag började känna av morgonens cykling och dessa två toppar. Det var kul att vara tillbaka vid stugan, jag har varit här två gånger tidigare och gillat starkt. Jag vet att jag var lyrisk över Anarisstugans läge förra veckan men Gåsen måste ändå ta priset! Om du frågar mig så väljer jag kalfjället, alla gånger…
Jag fick ett rum helt för mig själv, lagade middag (=kokade vatten för frystorkat) och så väntade på kvällsljuset. Det såg lite illa ut med dessa slöjmoln som hade bara tjocknat sedan Kleavetje, men lagom till solnedgången började det klarna något så att jag fick lite ljus på Stora Härjångsstöten och Helags i fjärran. Kan inte klaga!


Turen
- Längd: 16,9 km (plus cykling 17 km)
- Stigning: 979 m
- Tid: 7 tim 37 min
- Topp nr 31 & 32 (av 141) i Jämtlands landskap
- Topp nr 59 & 60 (av 178) i Jämtlands län