Den här fina tiden med höstfärger är så kort att jag inte vill förlita mig på att det är fint väder på helgerna. Därför såg jag till att få lite ledigt under veckan när väderprognosen visade fint väder och åkte till Storulvån. Delvis för att njuta av vardagslyx i form av lunch och fika på restaurangen och delvis för att jaga höstfärger. Jag tänkte säga att mest för att jaga höstfärger, men i ärlighetens namn, lunch och fika på restaurangen… det gör jag inte ofta så det känns lyxigt faktiskt!
Jag var framme vid Storulvån lagom till lunch och nu är det tydligt att turistsäsongen börjar lida mot sitt slut då det faktiskt fanns några lediga parkeringsplatser. Jag åt mig proppmätt, vilket egentligen inte var så bra med tanke på att jag skulle ju ut med en tung ryggsäck (full fotoutrustning) men jag tog det lugnt i början. Och varför inte, det var ju bra också för att jag fick mer tid att titta omkring mig och hitta fotomotiv.
Först gick jag en bit mot Sylarna men jag följde vinterleden i stället för sommarleden. Den här gången ska jag inte klaga om att det var blött, för det var liksom poängen nu. De finaste fjällbjörkarna hittar man ute på myren, inte i skogen. Med gummistövlarna på fötterna behövde jag bara se till att inte trampa för djupt i gyttjan.
Det var några enstaka moln på himmelen men för det mesta bjöd dagen på solsken och superfina färger, även om det känns som att färgerna har bara skiftat halvvägs. Jag hade planerat en promenad på fem km men märkte att turen börjar dra ut på tiden och avståndet så jag genade tillbaka genom spenaten där en machete skulle ha varit nyttigare än ett stativ som fastnade i grenarna hela tiden, sällan att jag blir lycklig över att komma till en blöt myr…
Anledningen till att jag behövde gena var att jag skulle göra en till tur, en bit upp Getryggens östra kam för att kolla en utsikt som jag funderat på sedan förra hösten. Inte för att jag hade så ont om tid för det, men jag ville inte missa restaurangens supergoda morotskaka. Rekommenderar varmt om du är i krokarna!
Efter morotskakan var jag proppmätt igen så det var lika bra att jobba bort några smulor och gå uppför på fjället. Tyvärr visade det sig att väderprognosen inte alls stämde nu då det låg ett molntäcke över Handölandalen och den här utsikten jag ville kolla var just mot Handölandalen. Jag skulle ha behövt ta lite mer höjd för den bästa vinkeln men i och med att det verkade så osannolikt att det skulle bli något ljus överhuvudtaget så kändes det ganska meningslöst att gå upp mer och jag stannade på första bästa plats som i varje fall gav mig fri sikt. Jag väntade i nästan en halvtimme, fick små glimtar av ljus och gav upp. Det var rätt beslut då molntäcket låg kvar fortfarande när jag åkte hemåt, men jag var inte besviken. Det var en skön dag ändå!
