Pyramiderna var ett av mina allra första drömmål när jag började med friluftsliv i Sverige. Det dröjde en himla massa år innan jag till slut tog mig dit, det var 2017 och då gick jag från Tossåsen och sov två nätter på Lunndörrsstugan.
Och nu bor jag så nära till Pyramiderna att jag kan se dem om jag bara går ett par kilometer upp till Platån och en närmare titt kräver inte mer än en dagstur. Så det är helt naturligt att Pyramiderna har varit på min att-göra lista sedan jag flyttade hit och nu äntligen i söndags blev turen av!
Vädret var inte det bästa möjliga för foto, men desto bättre för lugn turåkning. Jag följde vinterleden till Grönvallen där jag upptäckte att en snöskoter har åkt mot förbudsskylten (hoppas verkligen att det är en renskötare med dispens) och då blev det ganska enkelt för mig att åka vidare. Ärligt talat så skulle jag ha vänt tillbaka om det inte hade funnits några spår att följa, jag var inte helt pepp på att åka 2,5 km i pudersnö i en uppförsbacke. För en uppförsbacke är det nästan hela vägen från Grönvallen till Pyramiderna, dock en väldigt skön lutning som inte bjuder på några svårigheter varken upp eller ned.
Snöskotern hade dock inte åkt hela vägen till Pyramiderna, jag såg faktiskt inga spår alls där. Det är möjligt att jag var den första som besökt platsen i år/i vinter! Så himla häftigt att se dessa fantastiska formationer särskilt nu när det finns snö. Det finns dessutom massor av helt bedårande vackra fjällbjörkar här, men den här gången fokuserade jag på att fota Pyramiderna mer än kolla varje björk. Inte omöjligt att det blir en ny tur hit senare på vårvintern!
Det var inte mycket folk i rörelse här. Jag tänkte att i Vålådalen trängs folk att åka på spåren och här bara någon kilometer borta är jag nästan helt ensam, under dagen träffade jag på ett hundspann och tre snöskotrar (som hörde till samma grupp). Människan är ett sådant märkligt flockdjur. Men det var en stund jag tänkte på att man är mycket mer utsatt för utrustningsfel på vintern än på sommaren. Jag gick på toa vid Grönvallen, tog av skidorna och kunde inte låsa bindningen efteråt. Snö hade trängt sig inuti låsmekanismen och jag vågade inte trycka med alla mina krafter då jag inte ville riskera att ha sönder den (jag har ingen aning hur mycket tryck den tål). Till slut bröt jag av en liten kvist och noggrant putsade varje iskristall i bindningen och kunde sedan trycka fast pjäxan. Tog inte av skidorna efter det!
