Altra & Sealskinz

Jakten på den perfekta vandringskängan har varit frustrerande. Varje gång jag köpt nya, har det varit för att fixa något fel som jag upplevt med de gamla. Ett par förlorade vattentätheten, nästa par gav mig skavsår, så var kängorna för tunga, för varma… ja ni fattar. Till slut insåg jag att hela konceptet ”känga” kommer aldrig att fungera. Det kommer aldrig att finnas en känga som är lätt, ventilerar bra och är 100 % vattentät. Då gav jag upp på kängorna och bytte till vandringskor i mesh. I stället för att kämpa emot vätan, omfamna den. Skor torkar fort. Och i stället för att låsa vristen med ett styvt skaft, träna upp vristen så den gör jobbet den var skapt att göra.

Jag började med ett par Salomon och stortrivdes, men strax därpå upptäckte jag barfotaskor (eller minimalistiska skor, eller nolldrop skor, kärt barn har många namn). Till slut skaffade jag ett par Altra King MT och det tog mig bara två somrar att slita ut dem helt. Nu har jag, för första gången någonsin, köpt ett likadant par för att ersätta de gamla. För nu finns det inga brister som jag behöver fixa. Enda skillnaden är att mina gamla Kings är version 1,5 och dessa nya är 2,0 så jag hoppas på att jag kommer att trivas lika bra i den nya versionen.

Vissa skillnader mellan versionerna är tydliga: sulan har ett kraftigare mönster och sulan känns mer styv, spännet har flyttats uppåt och det finns dräneringshål i sulan. Som högkänslig som är superbra på att se potentiella faror tänker jag att har jag otur så kliver jag på någonting skarpt som träffar ett dräneringshål och punkterar foten. Jag väljer att tro att sannolikheten för detta är försvinnande liten…

Att vandra med blöta fötter har jag skrivit om, inte minst turen till Mullfjället. På sommaren är det absolut inget problem med att gå i blöta skor, finns aldrig en risk att börja frysa om fötterna när man dessutom är i rörelse hela tiden (detta är naturligtvis väldigt individuellt så nu pratar jag bara om hur min kropp fungerar). Men på hösten när temperaturen kryper närmare nollan och det är blött nästan hela tiden, blir även risken för kalla fötter större. Och detta har varit en svår nöt att knäcka.

Jag vägrar att sätta mina fötter i tunga och stela vandringskängor och tyvärr är marknaden för nolldropkängor försvinnande liten. Det finns inte många tillverkare som gör vandringskängor/-skor med högt skaft. Jag har dessutom förlorat tron på att någon vandringskänga som tillverkaren säger är vattentät, i verkligheten är vattentät. Den enda skon du kan lita på är 100 % vattentät är en gummistövel (såvida de inte har hål. Har hänt.). Alla andra skor, förr eller senare, kommer att släppa genom vatten. Jag har upplevt det med Gore-Tex, har upplevt det med Lundhagskängor som jag vaxat noga. Det jag utsätter kängorna för när jag går i regntungt blåbärsris och klafsar genom myrar i kilometer efter kilometer klarar ingen vattentätning av, förutom då gummistövlarna.

Så hur ska jag lösa detta problem? Steg 1 var att köpa halvhöga gummistövlar som hade så lite drop som möjligt och som var så lätta som möjligt. Jag skulle inte göra en flerdagstur i gummistövlar, men för korta dagsturer funkar det fint. Steg 2 var att fortsätta använda mina befintliga icke-vattentäta skor, men med vattentäta strumpor. Problemet med vattentäta strumpor är precis samma som jag beskrev ovan om vattentäta kängor, fast ännu värre då jag har svårt att tro att en strumpa håller lika bra som en känga. Så då gällde det bara att testa!

Test av vattentäta Sealskinz-strumpor med Altra King MT (skor med mesh-tyg)

Test 1 – Sealskinz med Hydrostop (=silikonremsa högst upp på insidan), går i vatten så att strumporna är helt under vatten (simulerar djupt vad).

• Även när skorna och strumporna på ovansidan blev helt blöta var fötterna fortfarande varma.
• Efter några steg (skulle ha varit roligt att räkna steg/använda timer..) trängde vattnet in i strumpan. Fötterna var fortfarande varma, effekten är samma som med wetsocks – foten värmer upp vattnet och så håller den sig. I jämförelse var huden ovanför strumpan kall.
• När man klivit ut från vattnet börjar problemet. Skorna har bra dränering, det har inte strumporna. Så även efter vattnet i skorna trängts ut, fortsätter vattnet att plaska inuti strumpan. När jag kom hem och vände skon upp och ner, kom det inte en droppe. När jag tog av strumporna så fanns det lös vatten inuti.

Problemet med detta test är att jag faktiskt inte kan vara säker om strumporna blev blöta för att vattnet gick in genom hydrostop eller om det var för att membranet inte höll. Så den viktigaste lärdomen är kanske att om det kommer in vatten, oavsett hur, så kommer vattnet inte ut igen. Och detta är definitivt ett problem.

Test 2 – Sealskinz utan Hydrostop, går i vatten utan att vattnet kommer över strumpskaftet.

• Gick 20 försiktiga steg som tog mig 35 sekunder så att endast skorna var under vatten (jag räknar med att ett längre vad skulle också innebära djupare vatten, då var det ingen mening med att utsätta strumporna för mer). Och detta faktiskt funkade! Jag kände hur vattnet plaskade i skorna när jag klev ut från vattnet, men foten var torr. Vattnet dränerades fort som vanligt, så strumporna utsattes inte heller för vattnet så jättemycket längre än stegen jag tog i vattnet. Detta var en av mina frågor på förhand, hur strumporna klarar sig när de utsätts för vatten inuti skon när man redan går på torr mark.

Test 3 – Stillastående test för att se hur länge de håller vatten

Slutligen var jag nyfiken på hur länge strumporna håller vatten när man inte får vatten över skaftet, nu använde jag helt enkelt en balja fylld med vatten upp till vristerna så det inte går över skaftet.

• Först med strumporna med Hydrostop. Till min stora förvåning blev de blöta på en gång på grund av att vatten läckte genom skaftet, alltså nedanför hydrostop!
• Tyckte det var så märkligt att upprepade testet med paret utan hydrostop, och det var samma sak – vatten genom skaftet. Dock är det möjligt att vattnet kom upp till resåren där det inte finns ett membran, så just detta test var inte så lyckat. Med det sagt så har strumpan med Hydrostop silikon just på insidan av resåren, vilket får mig i ännu större grad ifrågasätta poängen med Hydrostop.
• Eftersom jag hade ett par till Sealskinz som jag redan använde på sommaren, testade jag dem med. Dessa är all-weather halvhöga strumpor (till skillnad från de ovan nämnda som är warm-weather ankelstrumpor). Jag stod i vattnet i två minuter, inga läckor alls. (Kanske för att vattnet inte kom i närheten av resåren.)

Test 4 – Vandringstur på riktigt

Det är en sak att testa under kontrollerade förhållanden och en annan sak att göra saker på riktigt. The proof is in the pudding, som engelsmännen säger. Och visst var det lite pudding-känsla när jag gick till Bjelkes gruvor. Det blev en tur på 15 km, jag gick på stigen för det mesta. Eller försökte att gå på stigen, för det var så blött att jag var tvungen att hela tiden gå omvägar för att undvika det värsta. Ändå fick jag vatten över tårna många gånger och mina slitna Vivobarefoot Hikers har längesedan förlorat det lilla motståndet de hade för vatten. Numera finns det dessutom hål vid tåvecken.

Jag hade Sealskinz med hydrostop på, i ryggsäcken hade jag två ombyten i fall det blev riktigt illa. Så illa blev det inte, men hemma kunde jag konstaterade att strumporna var fuktiga på insidan. Det viktigaste var att det inte skvalpade vatten på insidan såsom det stundtals gjorde i skon när jag gick genom något särskilt blött ställe. Jag kände också att fötterna var lite på den kalla sidan av lagom, men som sagt, inte så illa att jag kände att jag behöver ombyte. Med tanke på hur blött det var så är jag faktiskt ganska nöjd och tycker att den här kombinationen funkar. Dock kommer jag alltid att ha ett reservpar i ryggsäcken i fall jag trampar för djupt. Och detta är definitiv en fördel jämfört med kängor som släpper vatten – vem släpar ett extra par kängor med sig? Strumporna däremot väger 70 g och tar nästan ingen plats!

Slutsats

Som slutsats av mina tester skulle jag säga att i praktiken funkar vattentäta strumpor fint om det bara är lite blött. Även om skon blir genomdränkt, håller strumporna så länge de inte utsätts för vatten för länge. Vidare kan man lita på hydrostop-egenskapen för att ta ett par snabba kliv i djupt vatten, annars är den ingenting att skryta med när strumporna läcker vatten genom skaftet. Om jag vet att jag ska gå i väldigt blöt terräng under en lång tid, särskilt om jag måste gå över myrar, då litar jag inte på strumporna längre utan måste ha en annan lösning, och det är gamla hederliga gummistövlar.

På sommaren fortsätter jag att gå i Kings och tunna sidenstrumpor, att använda vattentäta strumpor när det är varmt går ju emot hela principen med mesh-skor. Det är bara den här korta perioden på senhösten som jag behövde lösa. Och det känns som att jag har en lösning nu!