Tungt

Jag sov förhållandevis bra i den överfulla fjällstugan, visst vaknade jag många gånger men kunde somna om fort. Men vid 6-tiden blev det ganska hopplöst, så jag bara låg vaken och kollade om de andra började röra på sig så jag kunde gå på toa utan att väcka alla. Även om vi var sju i ett rum för sex personer så kändes det inte så besvärligt, alla var trevliga och vid samsades bra i det lilla utrymmet.

Nysnö

Det hade snöat under natten, men vinden hade mojnat lite och vi skulle ha medvind genom passet, förutom dom där pustarna som kan komma från vilket håll som helst. När vi började åka, upptäckte vi ett nytt problem – den nollgradiga nysnön fastnade på skidorna. Inte roligt. Alls. Jag åker hellre i motvind än med stora snöklumpar under skidorna. Det går inte att glida, utan man blir tvungen att lyfta fötter. Som att gå med snöskor, i princip, fast skidan och den klibbiga snön väger mer.

Som tur var så hade vinden gjort sitt i Lunndörren, och den lösa snön hade blåst bort på många ställen. Så då kryssade vi mellan snöfläckarna för att hitta isiga ytor som bjöd på fint glid.

Rör jag mig?

Det var fortfarande mulet och det blev en lite konstig känsla att skida i den norra delen av Lunndörren. Leden är spikrak, så vi såg bara en lång rad av ledkryss som försvann i ett grått snömoln som låg i passet 5 km framför oss. Det känns som att man kommer ingenstans, och jag blickade bakåt flera gånger för att försäkra mig att vi faktiskt rörde oss.

Skavsåret besvärade mig lite, det hade inte blivit värre efter jag trixade med pjäxornas snörning i morse, men om ett skavsår är ett faktum så fortsätter det att göra ont oavsett vad du gör. Lägg till en hungrig mage, så det var mest med viljestyrka att jag åkte de sista 2-3 km till raststugan. Vi var verkligen inte så pigga när vi kom fram, men lunchen satt riktigt bra och det såg dessutom ut att bli soligare mot Tossåsen, så detta skulle vi fixa utan större problem!

Strax söder från Lunndörrens raststuga
Strax söder från Lunndörrens raststuga

Balansgång

Den södra delen av Lunndörren har en helt annan karaktär än den norra delen. Det finns mer terrängformationer, snötäcket var ojämn, och på många ställen hade snön ett grovt mönster efter vinden som utmanade balansen. Jag vurpade en gång, ironiskt nog när jag stod still och skulle bara ta ett steg sidledes. En trött kropp blir lite vinglig!

Ut från Lunndörren
Ut från Lunndörren

Solen började gassa på och det blev svettigt, samtidigt som snön blev mer klibbig. Vi försökte att justera kläder efter väder, men det var en fin balansgång eftersom vinden kylde för mycket så fort jackan åkte av. På tal om vinden, det var intressant att se hur snön hade blåst bort under natten på många ställen. Nu var det bara en tunn sträng av isiga spår kvar, där vi igår åkte utan att ens tänka på barmark. Fördelen med detta var naturligtvis att det inte fanns nån snö som skulle fastna under skidan!

Vinterleden i Lunndörren och vindpinad snö
Vinterleden i Lunndörren och vindpinad snö

Klibbsnö

2 km innan Tossåsen kommer man in i skogen där det fanns mycket snö. Nu var vi riktigt trötta, och nu blev åkandet en riktig utmaning. Benen var blytunga när jag lyfte dem, det gick ju inte att glida ens utför när snön limmade sig under skidan. Lättnaden kom 400 m innan målet när vinterleden mötte skoterleden, och den packade snön efter snöskotrar fastnade inte.

Dörrpiken
Dörrpiken

Oj vilken lycka att sätta sig i bilen! Och det märkligaste egentligen var att jag inte alls kände mig trött efter jag bytt skor. Det var kanske euforin från att ha genomfört denna minnesvärda tur, för hur jobbigt det än var i slutet så är jag ångrar jag inte en enda sekund att vi beslöt oss att fortsätta igår, när vi hade chansen att vända tillbaka! Och så tacksam att jag hade sällskap för turen!

Mina vänner på turen
Mina vänner på turen

Det är som jag brukar säga. De fina och soliga turerna suddas ut efter ett tag. Men de jobbiga och utmanande turerna stannar kvar, och det är dem som gör dig starkare!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tillbaka till toppen