Jag skriver mycket om att vandra, men jag gillar att cykla också. Nytt för denna sommar är att jag har en el-mountainbike, vilket har gjort cykling ännu roligare! Jag kan ta mig längre och jag kan faktiskt använda den för att ersätta bilen ibland. T.ex. turer som jag nyligen gjort för några toppbestigningar skulle ha varit mycket jobbigare om jag hade behövt att cykla helt på egen kraft. Med elcykel fick jag en behaglig åktur utan att behöva oroa mig för att ha slut på energi på hemvägen. Jag har också cyklat till några floraväktarlokaler, jag har cyklat till Flatruet och Lossen runt, jag har kunnat forska små skogsbilvägar som jag alltid velat kolla men inte orkat med en vanlig MTB. Långa uppförsbackar, ni vet.
Fikatur
Och idag gjorde jag nånting annat som jag skulle aldrig ens tänkt på med en vanlig MTB. Jag cyklade till Andersborg för fika, och i stället för att bara åka tillbaka samma väg (via Fjällparkeringen), åkte jag mot Malmbäckstugan, på vinterleden. Grejen med vinterlederna är att de går över blöta ställen. Sommarleder går runt dem. Men nu när vi haft en enormt torr sommar, har myrarna och de små bäckarna torkat ut. Så jag tänkte, om jag nånsin ska cykla den här leden, är det väl nu!
Stigcykling
Det fanns några ställen där jag fick kliva av cykeln, det var lite snårigt ibland. Men annars gick det så bra, att när jag kom till leden mellan Tänndalen och Malmbäckstugan, bestämde jag att följa leden till Hållan i stället för att rulla ner till Tänndalen. Det skulle ha varit fruktansvärt jobbigt på en vanlig MTB, men elmotorn tog hand om det hårda jobbet och jag fick koncentrera mig på att hålla mig upprätt. Trots att jag har haft en MTB i många år, så är jag inte en van stigcyklist. Jag gillar mountainbikes, de gör det möjligt att cykla på dåliga vägar eller fyrhjulingsspår, men jag söker inte större utmaningar än så. Så det jag gjorde idag var absolut det mesta jag nånsin cyklat i terrängen – och det var hur roligt som helst! Och på något sätt tyckte jag att jag blev en lite bättre MTB-cyklist. Lite fick jag gå ibland (särskilt när det gick brant utför) och några gånger var det nära att jag vurpade, men jag klarade mig genom hela utmaningen, och jag är supernöjd med det!
