Bjelkes gruvor

Höstfärgerna är så gott som borta och vädret för det mesta är precis så deprimerande det brukar vara om senhösten. Varje dag utan regn och tjock dimma uppskattas och det är särskilt kul om en sådan dag råkar inträffa på en lördag eller söndag. Den här helgen var det en lördag (nu vid skrivande stund är det söndag och det regnar).

Jag hade tänkt att jag cyklar till Bjelkes gruvor nån dag nu när jag fått reda på att det faktiskt går en cykelbar traktorväg dit, den som jag missade i början av september. Men inte vill jag cykla på grusvägar och blöta traktorvägar när det är så blött som det är nu, då valde jag att vandra i stället.

Blåstenen
Blåstenen just när lite solljus sipprade fram

Leden

Jag cyklade till stugorna-utan-namn (börjar känna vägen utantill nu…) och passerade ett helt gäng av stiglöpare som dock gick allihopa. Damerna verkade sikta mot Lillskutan/Åreskutan, men jag svängde till höger för att följa leden till gruvorna. Inledningsvis såg vädret ganska lovande ut med solen som nästan bröt fram, men molnen tog snart över. Och blött var det också. Väldigt, väldigt blött. Fruktansvärt irriterande när man hela tiden måste gå omvägar runt den värsta blötan, inga problem med det i sig men jag gillar att gå i jämn takt. Ok inte så bra för någon som ofta går utanför stigarna, men det är en annan sak. Då är jag ju inställd också att gå i varierande terräng.

Dimmoln med Hissjön
Dimmoln med Hissjön i bakgrunden

Jag insåg efter att tag att jag måsta ha blivit helt bortskämd av de fina lederna i Funäsfjällen. De är stolta över sina guldturer och duktiga på att skapa leder som både håller och är tillgängliga utan att folk behöver hoppa och skutta och klafsa. I Åre lämnas vandrarna åt sin öde och naturen får betala priset när stigen breder ut sig flera meter allt eftersom torra jordlager nöts bort.

Men jag skulle ju testa vattentäta strumpor på den här turen och ett bättre test går det knappast att skapa. Håller de vatten nu så är de bra!

Blåstenens topp
Blåstenens topp är väldigt spetsig från sydost
Blåstenens topp
Minns ni när jag sade att jag fotade sittandes på Blåstenens topp? Här är anledningen. Det är brant!

Bjelkes gruvor

Bjelkes gruvor är ganska imponerande faktiskt. Inte bara små gruvhål utan riktiga gruvor, stora slagghögar och lite konstruktioner finns det kvar också. Verksamheten dog i slutet av 1800-talet. Gruvor hör inte till mina vanliga motiv så jag var inte så brydd att forska hela området, jag hoppas dessutom att jag kan nästa år göra den där cykelturen från Huså och då använda lite mer tid här.

Vide
Mest bara vide som har några löv kvar, blir en trevlig färgklick
Bjelkes gruvor
Bjelkes gruvor
död gran
Årstiden nu. Bara skelett av träd kvar.

Gråvalen

Molnen hade sjunkit sig lite lägre och nu var även Blåstenens topp i moln. Det fanns inte så mycket att hämta rent fotomässigt, men jag konstaterade en liten topp kan jag väl göra och gick en omväg för att besöka Gråvalen, bara några hundra meter extra att gå. Utsikten som sagt blev ett litet frågetecken då molnen var så låga att inte ens Suljättens säregna profil var synlig, men det var i varje fall torrt att gå på toppen.

En liten tjärn på Gråvalen
En liten tjärn på Gråvalen

Sedan var det bara att gå tillbaka till cykeln, behövde inte slösa mer tid på att titta runt och leta fotomotiv, såsom vädret var. Jag kände att mina fötter var lite på den kalla sidan av lagom, nog hade strumporna släppt genom vatten men i den grad att det plaskade. Det var heller inte så besvärande att jag skulle ha behövt byta strumpor, jag hade ombyte med mig i fall. Hemma kunde jag konstatera att strumporna var fuktiga på insidan, men då å andra sidan var det ju enormt blött. Så jag är faktiskt ganska nöjd med strumporna! Läs gärna hela mitt test i gårdagens inlägg.

När jag cyklade hem passerade jag en grupp på 20-tal vandrare. Vad är det med gruppaktiviteter på Skutan idag?

 

 

2 Comments

    • Minna

      Tack! 🙂 Ja här har det funnits gruvverksamhet i stor skala, jag har ju Fröågruvan runt hörnet och den är betydligt större samt var verksam in i 1900-talet. Har besökt några gånger men som sagt, jag fattar inte riktigt hur jag fotar… jag har det som reservplan sen när dagarna blir kortare. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *