Toppkartan

Som en person som har toppbestigningar som sin främsta fritidssyssla tycker jag att det är besvärligt att det faktiskt inte finns en tydlig definition av vad som räknas som en fjälltopp. Den mest uppenbara definitionen är att en fjälltopp är en höjning i landskapet med kalfjäll på toppen. Men så enkelt är det tyvärr inte. I så fall skulle t.ex. Ånnfjället ha minst 10 toppar. Tänk också på att en topp på 800 meter allt som oftast har skog i den södra fjällkedjan men kalfjäll i norra Lappland. Det går alltså heller inte att definiera en fjälltopp med endast höjdmeter (för då är vi tillbaka till Ånnfjällets 10+ toppar). Och bara för att vidare illustrera att frågan inte alls är så enkel så tycker norrmännen att det högsta fjället i Sverige är Kebnekaise Nordtoppen, eftersom de inte räknar glaciärer utan bara fast mark. I Sverige har man ju tagit glaciären med i beräkningen, då är Sydtoppen den högsta men höjden varierar allteftersom snön och glaciären smälter. Jag måste säga att jag gillar norrmännens sätt.

Definitionen

Våra grannar i väst som är världsberömda när det kommer till just fjäll har analyserat begreppet fjälltopp ganska så ingående. Finns naturligtvis toppbestigare också i Sverige som har skapat egna definitioner. Det är helt onödigt att jag försöker att uppfinna hjulet igen så jag litar mig på definitionerna som redan finns. Listan av fjälltoppar som jag skrivit mest om är Funäsfjällens 60 toppar, jag har även kommenterat om hur slumpmässig listan verkar vara. Och visst är det så att inte alls alla toppar som hör till 60 toppar kvalificerar sig som en fjälltopp enligt den något mer objektiva definitionen. Mitt nästa projekt är topparna över 1400 meter i Jämtland/Härjedalen och listan för detta projekt har jag hämtat från Svenska Fjälltoppar och Peakbook (norsk). Just angående dessa 1400+ toppar är båda av dessa överens om, då tycker jag inte det finns mycket utrymme för diskussion.

För ett ge ett exempel på hur en fjälltopp definieras, har jag lånat från Svenska Fjälltoppar här:

  1. Kalfjäll, alltså vara ovanför trädgränsen.
  2. I Dalarna och Jämtland ska det falla minst 50 meter åt alla håll. innan det går upp igen. Primärfaktorn ska alltså vara 50 meter eller högre. Annars räknas den som en förtopp till den riktiga huvudtoppen.
  3. Ska se ut som en topp. Så inga vålar, valar, flacka fjällområden med en högsta punkt eller långa utlöpare med ”kullar”. Har även uteslutit ”limpformade” fjäll utan distinkt topp.

Som ni ser så även om man går efter hårda fakta – primärfaktor – så finns det ändå lite subjektiv bedömning blandat in. Vilket är lite jobbigt enligt mig, för jag gillar tydlighet. Men rent allmänt, oavsett om det är fjäll eller lågland, när jag tänker på en topp så blir det väldigt enkelt, en topp är en topp. Den där höjningen i landskapet är en topp om jag tycker att den ser ut som en topp och då prickar jag in den i min karta, planterar den virtuella flaggan så att säga. Men i fråga om dessa listor som jag på allvar samlar, då använder jag dessa befintliga listor som ändå kan anses vara de bästa som finns.

Sen ska jag också säga att ett fjäll är ett fjäll. Det vi allmänt kallar för fjäll är området som finns ovanför trädgränsen. Så alla dessa hårklyverier man kan ägna sig åt för att definiera en fjälltopp gäller endast just i syfte att kunna räkna toppbestigningar.

Fjälltopp vs topp

Men allt handlar inte om bara fjäll. För det mesta, men inte allt. Jag gillar att göra toppar av alla slag, t.ex. så blev jag ju färdig med highpointing i år, och det innebär en bestigning på “mäktiga” toppar som Höghäll på Öland, 55 möh. Om jag har en chans på att besöka en hög punkt var jag än befinner mig, så gör jag det. T.ex. en kulle vid utkanten av Ilullissat på Grönland, jag kan verkligen inte förklara varför det var viktigt för mig men jag bara har det här behovet av att gå till en topp varje tillfälle som ges.

Så när jag pratar om en topp, kan det vara vilken hög punkt som helst bara den höjer sig från landskapet runtomkring. En fjälltopp å andra sidan kan enbart syfta på just fjäll.

Nu när vi har introduktionen klar så jag kan jag äntligen presentera min egen toppkarta!

Toppkartan
Toppkartan

Länk till kartan. OBS! Kartan uppdateras kontinuerligt allt eftersom jag besöker någon topp.

Det finns vissa skillnader till hur jag stavar ett namn och var de heter på de senaste kartorna som Lantmäteriet publicerar. Numera använder man ju de samiska namnen men eftersom jag i början använde gamla kartor med svenska namn så hänger de kvar, de är så många att jag helt enkelt inte har prioriterat att uppdatera namnen. Sen är det också så att vissa svenska namn är etablerade och då använder jag hellre det etablerade namnet (t.ex. Kebnekaise vs Giebmekáisi, Ramundberget vs Rieme).

Förklaringar:

Serie Symbol Färg
1400+ meter i Jämtland/Härjedalen Berg Mörkgrön
60 toppar i Funäsfjällen Stjärna Ljusgrön
Highpointing Checkmärke Blå
Andra fjälltoppar Utsikt Mellangrön
Övriga toppar Halvutsikt Gulgrön

Om toppen hör till flera serier: Symbol enligt den viktigaste egenskapen, färg efter andra egenskapen. Grå färg betyder att jag inte bestigit toppen men jag har lagt till dem för de hör till serien som jag vill göra.
Vissa objekt har mer information om du klickar på det.

Åre och Indalsälven
Åre och Indalsälven sett från Totthummeln, en liten topp vid foten av Åreskutan men inte en riktig fjälltopp
Åreskutan och Lillskutan
En riktig fjälltopp (Åreskutan) till vänster och en förtopp (Lillskutan) till höger
Solstrålar ovanför Renfjället
Solstrålar ovanför Renfjället
Sätteråsen
Sätteråsen under regnbågen är 700 meter hög, överallt i Sverige skulle den vara en mäktig topp men inte i fjällen, nu är den bara en liten kulle intill Åreskutan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *