Norra Norrland

900 km och 12 timmar, det räcker för en dag. Det regnade för det mesta också och temperaturen fortfarande håller sig vid 10-sträcket, trevligare att sitta i bilen än att gå ut. Mil efter mil på ödsliga vägar, väldigt fina att köra med hastighetsgräns på 100 km/h och bra sikt vid sidan av vägen så man hinner se vilt (och renar) eftersom viltstängsel saknas (pga renar antar jag). Någonstans efter Storuman försvann trafiken och känslan av vildmark blev starkare, även om det var en fin asfaltväg jag körde på. När det äntligen blev en liten kö framför mig, blev jag nästan bara glad att ha sällskap.

Så alla dessa orter jag passerade. Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Porjus… sådana man verkligen förknippar med norra Sverige och Lappland. Någon km efter Porjus gjorde jag natt, det var ingen mening med att hålla på ända till Nikkaluokta när jag skulle till Tarfala först på onsdag.

Nikkaluokta

Från Porjus var det inte så många mil till Kiruna så jag var där tidigt och funderade på vad jag ska göra. Jag kollade väderprognosen och blev allt mer orolig, det ser verkligen inte så bra ut. Runt 10 grader och mest moln, regnskurar. Egentligen helt ok, men jag fick riktig ångest om kläderna som jag packat i ryggsäcken. Kommer de att räcka till? En lång undertröja och fleecetröja… och byxor sedan? Jag gick till Intersport och kollade vad de har, insåg efter en stund att jag har allt jag behöver ändå.

Vädret började bli lite bättre när jag åkte till Nikkaluokta. Solen tittade fram och då var det varmt på en gång! Väl framme kollade jag parkeringen, helt hopplöst. Inte en ledig ruta och bilar strödda lite var som helst. Det finns dock en liten rastplats ca 1,5 km från Nikka så jag lämnade bilen där först. Men sen tänkte jag att det kanske blir platser lediga på eftermiddagen när folk kommer från Kebnekaise, så jag gick en liten tur under tiden.

Om ni undrar hur det är med myggläget så kan jag försäkra er att det är bara bra. Om ni alltså gillar myggen och vill ha mycket av dem. Själv var jag inte helt så förtjust. Jag smetade myggmedel i två lager men det stoppar inte dem från att hela tiden leta en svag punkt i mitt försvar. Stressigt bara det. Med hänsyn till myggorna så är det kanske lika bra att det är lite svalare, då kan man ha långärmat på sig.

Efter den lilla turen ställde jag bilen på en temporär plats och väntade. Och visst, precis så – jag såg ett par som gick till bilen så då följde jag dem och tog platsen när de åkte. Då var det bara fråga om att på något sätt få tiden att gå, satte mig i restaurangen och började skriva dagboken och märkte inte att de stängde så jag fick ledas ut. Oops.

Visttasjohka med Visttasvággi
Visttasjohka med Visttasvággi i bakgrunden till höger
Láddjujohka
Láddjujohka, i bakgrunden anar man Tolpagorni/Duolbagorni med toppen i molnen
Paittasjärvi/Báittasjávri
Paittasjärvi/Báittasjávri

2 Comments

  1. Från den ena ytterligheten till den andra, från tomma vägar till överfulla parkeringsplatser. Fina bilder även här, även om jag tycker Tarfala-bilderna är ett strå vassare (handlar dock mer om motivet än kunskap hos fotografen).

    • Minna

      Nikkaluokta i sig är ganska så ointressant, kan inte tänka mig att någon vill stanna där. Det är bara utgångspunkten till mer spännande platser. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *