Store Mosse nationalpark

Ända sedan jag flyttade hit har jag haft som plan att utforska södra Sverige. Vinter – snöfritt eller annars – är ju inte optimalt för det, så jag har väntat. Men nu är det dags! Och det på grund av att bokskogen i Skåne ska vara som bäst just nu. Jag ville åka till Söderåsen nationapark som jag besökte som hastigast för två år sedan och för att inte göra hela resan bara för en grej, lade jag till en natt i Store Mosse nationalpark. Fredag kväll och lördag morgon i Store Mosse, lördag kväll och söndag morgon i Söderåsen. Perfekt!

Södra Svänö

Utan att veta mer om Store Mosse än att den är det största myrområdet i Sverige söder om Lappland, visst jag inte vilken av entréerna skulle vara bäst. Jag hade en halv dag ledig så jag var framme i god tid, vilket gav mig en chans att reka. Så jag började från den nordligaste entrén, Södra Svänö. Inte mycket folk i rörelse, kunde jag konstatera, min var den enda bilen på parkeringen.

Eftersom jag hade gott om tid innan kväll (vilket var den viktigaste tiden med tanke på foto), bestämde jag att gå leden Kävsjön runt med en avstickare till Svartgölen, kändes som att den skulle ge mig en bra överblick. Dock visade det sig att leden för det mesta går i skogen och sjön ser man bara från utsiktstornet, det är dessutom förbjudet att gå till sjön som är fågelskyddsområde så här års. Med det sagt så var det ändå trevligt att gå, det var en väldigt lätt stig där de största höjdskillnaderna bestod av att klättra upp till utsiktstornet. Och eftersom det är myrmarker vi pratar om, så var det spångat också för det mesta. Jag älskar att gå på spång, inte bara för att det är lätt, utan säkert också för att jag associerar spången med myrar som är en av mina favoritmiljöer.

Tar mig tillbaka…

Även om jag stortrivdes i miljön, var det inte så lätt att fota. Ett jättestort myrområde, det är bara platt. Och det var tydligt att det var tidigt i säsongen dessutom, löven på björkarna var mer knoppar än musöron och växtligheten på myren hade inte kommit igång. Kameran fick stanna i väskan, jag hade knapp tagit den ut alls om jag inte velat ta några bilder bara för att dokumentera.

Store Mosse
Store Mosse eller Gröntjärn?

För övrigt så tyckte jag att miljön påminde mig om Hälsingland där jag bodde i många år. Egentligen var den enda skillnaden att blåbärsriset och ljungen stod mycket högre än i Hälsingland. Och när jag gick på rocknen på den sydöstra delen hade jag kunnat svära att jag var vid Gröntjärn i Ljusdal, platsen som i så många år var min favorit.

Solnedgång

Svartgölen var inte riktigt som jag tänkte mig, på förhand hade jag tänkt att Svartgölen kanske funkar för morgonfoto men nu klassade jag den bara som plan B. Jag hoppades på tornet vid Södra Svänö skulle funka i stället, men när jag kom till korsningen med 600 m till tornet och 600 m till parkering, svängde jag till parkeringen. Jag var helt utsvulten, hade för länge sedan ätit upp alla mina snacks. Så till bilen, äta, och en ny liten promenad för att kolla tornet. Och det var en fullständig besvikelse, inte en chans att fota här varken morgon eller kväll, eller någonsin alls faktiskt. Hellre halvbra än helt hopplöst tyckte jag och styrde bilen till Östra Rockne, som skulle ge mig en chans på Svartgölen på morgonen. Kvällen hade jag redan givit upp på, molnen hade tagit över.

Store Mosse
Handikappanpassad stig till Svartgölen

Jag var faktiskt redo att lägga mig efter jag kom fram till Östra Rockne. Och precis då – solen!! Jag behövde bara gå hundra meter eller så för att hitta ett bra ställe för foto, jisses vilken lycka! Jag brukar missa alla fina solnedgångar, senast var ju förra helgen när jag åkte hem från Omberg. Men nu, nu var jag på rätt plats på rätt tid.

Häftig solnedgång i Store Mosse
Häftig solnedgång i Store Mosse
Röda moln
Röda moln
Store Mosse
Föreställningen är över

Lövö

Jag vaknade en god tid innan solen kom upp för att hinna till Svartgölen, en promenad på 1,5 km. Himlen såg inte särskilt lovande ut dock, nu hade jag inte ens en liten lucka i horisonten. Det enda jag lyckades att åstadkomma var blöta fötter när jag gick en bit längs tjärnens kant. Jag väntade ändå några minuter, men nix, inte en chans, så jag gick till bilen och lade mig under den varma dunquilten för att sova lite till.

Vid åttatiden vaknade jag igen och kände mig pigg. Det var onödigt att åka till Söderåsen så tidigt, så jag åkte runt den södra halvan av nationalparken och parkerade vid Lövö, ett annat trevligt ställe precis som Södra Svänö. Jag gick Blådöpet runt och fick njuta av spångar igen, dock ingen sol och sparsamt med foto. Men jag var nöjd ändå, jag hade hunnit se Store Mosse från norr till söder och den där solnedgången igår hade redan givit mig bättre bilder än jag hade kunnat hoppas på!

Moln över Store Mosse
Moln över Store Mosse
Store Mosse
Jag har aldrig gått så många kilometer på spångar! Tyvärr är de i stort behov av underhåll på många ställen i Store Mosse.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *