Vitt

Min tid i Funäsfjällen börjar rinna ut! I dag var det dags för den sista våfflan. Eller den tillsvidare sista våfflan i Funäsfjällen, för att inte låta så himla dyster.

Det är så typiskt att vinterfjällen bjuder på sitt bästa just nu när jag är på väg till varmare breddgrader. Det var dimmigt i morse med väldigt begränsad sikt, noll kontrast i snön och ibland såg man inte om man var på väg upp eller ner så det kom som en överraskning när skidorna plötsligt gled av sig själv. Efter fikat på Andersborg började dimman lätta, men då var ju solen redan på väg ner på denna årets kortaste dag.

Ett fint minne att ta med mig till Östergötland!

Winter wonderland
Winter wonderland
Bruten gren
Det har varit mycket snö på träden, vissa ställen har lidit väldigt mycket med massor av björkar med brutna stammar och grenar
Fjällbjörk
Den bekanta fjällbjörken vid Skarvruet. Hur många gånger har jag fotat den nu?
Skidåkare
Lelle på väg upp, leden försvinner i dimman
En svartvit färgbild
En svartvit färgbild
Fjällbjörkar
I bakgrunden börjar dimman lätta lite grann och man anar blå himmel
Fjällbjörk
Men åt annat håll är det fortfarande bara grått och dimmigt
Fjällbjörk och Lill-Skarven
Efter vi passerat Malmbäckstugan började det att blåsa lite grann, och så var Lill-Skarven plötsligt synlig. Men dimman ligger kvar där nedanför toppen.
Solen på årets kortaste dag
Solen på årets kortaste dag

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *