15 minuter

Ett steg leder till ett annat. Inte bara bokstavligen när du går, utan också metaforiskt. Jag kan se ett pärlband av beslut 30 år tillbaka där det följande steget skulle inte ha varit möjligt utan det föregående. Men det är inte det jag egentligen skulle skriva om… utan ett annat pärlband, i lite mindre skala.

Så här gick det till:

  1. I maj började jag skriva en serie artiklar på Utsidan om 60 toppar.
  2. Två journalister läste mina artiklar, blev intresserade och gjorde intervjuer som då publicerades under hösten i Turist och Utemagasinet.
  3. Mina gamla kompisar på Ljusdals fotoklubb läste artiklarna och bjöd mig in för att visa bilder och berätta om fjällen
  4. En journalist (och tillika gammal kollega) läste om bildvisningen som var en samarrangemang mellan fotoklubben, STF och Friluftsfrämjandet och intervjuade mig för Ljusdals-Posten.
  5. En dag senare publicerades artikeln i Tidningen Härjedalen (där jag står på förstasidan!), eftersom den hör till samma MittMedia-koncern som LjP (kanske publicerades artikeln i andra MittMedia-tidningar också?). Jag visste faktiskt inte om det, tills jag fick ett samtal…
  6. ..från en redaktör på P4 Jämtland, som hade läst artikeln i TH och ville göra en intervju för P4 Extra. Det var nervöst, men tydligen gick det ganska bra!
  7. Och så den här ovannämnda bildvisningen till sist. Det märkliga var att jag var inte nervös, det hjälper tydligen oerhört mycket att veta vad jag pratar om. Och dessutom är det lättare att prata när jag ser de andra människorna, den där radiointervjun var 10 gånger svårare på riktigt.
Tidningen Härjedalen första sida 27:e dec
Tidningen Härjedalen första sida 27:e dec
Artikeln i TH
Artikeln som spreds genom Mitt Media

Så nu har jag gjort reklam för Funäsfjällen i (minst) fyra tidningar, jag har pratat om Funäsfjällen på radio, och föreläst om 60 toppar. Och fortfarande inte ett pip från Destinationen. (Och det skrev jag med ett leende på läpparna, jag menar absolut inte att jag är besviken på något sätt, tro mig!)

Radiointervjun (eller artikeln i TH) ledde till ett mejl jag fick från en ny hemsida (jag antar att sidan är ny, annars borde jag väl ha stött på den tidigare), Alla Sveriges Fjälltoppar. Där är topparna listade per region, Jämtland/Härjedalen är en av dem och har 178 toppar. Obs att de har ett helt annat sätt att räkna toppar än t.ex. 60 toppar, endast 19 av 60 hör till dessa 178! Hur som helst. Visst skulle det vara roligt att bli bland de första som gör alla, eller hur? Jag har 21 just nu…

En tid

När jag åkte till Ljusdal för bildvisningen, tänkte jag på att det är den sista gången – åtminstone för väldigt många år – jag kör den här vägen som har varit en del av mitt liv i 19 år. I Ljusdal behövde jag ingen gps för att ta mig fram, gatorna är etsade i hjärnan. Men även när jag tänkte på allt detta, så var det inte med några känslor, det var bara ett konstaterande. Och så är det här i Ljusnedal också, jag kan åka skidor längs en viss led eller gå en viss stig och tänka att det kanske är sista gången jag gör det. Men trots all min högkänslighet, så finns det inga känslor där. Nu när jag tänker tillbaka så har jag nog aldrig lidit av sentimentalitet. Jag har alltid sett fram emot det som komma skall, och tänkt inte så mycket på det jag lämnar bakom. It was fun while it lasted, typ. Jag är tacksam för allt jag fått uppleva i Funäsfjällen och jag är särskilt tacksam för allt jag har lärt mig här, men jag vet att det finns nya äventyr som väntar.

Det finns en tid för allting, och min tid här i södra Norrland är över. En ny tid börjar i Östergötland. Märkligare än så är det inte.

Vind och snö
Sista besöket till Livsäterån producerade inga vattenfallsbilder
Ormån i mitten av december
Ormån i mitten av december
Stig
Den här stigen har jag gått, sprungit och cyklat mer gånger än jag räkna
Dimmigt på Röstberget
Dimmigt på Röstberget

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *