Ljungdalen

Operationen som inte blev

Jag var i Östersund i går, skulle haft min operation. Jag låg i sjukhussängen, hade dropp i armen, väntade på att vilken minut som helst skulle kirurgen komma och prata med mig innan operationen. I stället fick jag besked att det kommit in två akuta fall och de hinner inte att operera mig, så det var bara att klä på mig och åka hem och nu väntar jag på en ny tid.

Men annars går det bra på hälsofronten, jag har besegrat förkylningen så nu ska jag hämta igen förlorad tid!

Det är inte långt att åka till Ljungdalen, men jag gör det alldeles för sällan. Jag säger ”för sällan”, för varje gång jag gör det, tycker jag att det är fantastiskt där på andra sidan av Flatruet. Det finns många ställen där som jag är nyfiken på och många ställen som jag redan besökt men vill se igen. Ett av dessa ställen är Silverfallet i Skärkdalen, några km innan Ljungdalen, och det tänkte jag börja med i dag.

Återbesök

När jag kom till Skärkdalen, var det nästan bara solsken, vilket jag inte gillar med vattenfall. Jag tycker att mulet väder funkar bäst med rörligt vatten. Så jag åkte vidare, jag hade en plan B, och det var att gå upp till Stortuvan för en utsikt mot Helags. Jag var där i fjol men det var tjock dimma så det var ingen utsikt alls. Det jag mest fick med mig från den där turen var genomblöta byxor. Det var dagg på allt och när jag gick genom vegetationen (vilket inte gick att undvika då gräset hängde sig över stigen), blev det till slut så illa att det började rinna vatten innanför byxorna. Alltså jag hade bra byxor på, men de var inte regnbyxor och daggen är värre än regn… så det var en av dessa turer som bara fick genomlidas, men som man kan skratta åt nu senare.

Idag var det inga problem med varken dagg eller dimma så jag skulle äntligen få se den där utsikten från Stortuvan! Och på väg dit kan jag kolla ett vattenfall i Kesuån nära till Kläppen. Jag upptäckte fallet i fjol men jag var på fel sida av ån då (och utan stativ dessutom), så jag la det till minnet för ett återbesök.

Nyvallen

Jag passade på att köra en annan väg än förra gången. I stället för att parkera i Kläppen, tog jag bomvägen mot Ljungris. Det var ett enkelt betalsystem baserat på ärlighet, bara lägga in 20 kr i lådan, inget papper att skriva på. Som tur var så hade jag pengar i bilen, annars har jag aldrig kontanter med mig.

Det går en stig från Nyvallen mot Kläppen (och Stortuvan), men jag blev lite förvånad att se att faktiskt också går en liten bilväg – rakt genom Ljungan! Jag har inte sett liknande vadställen för bil i Sverige, jag har faktiskt inte sett dem alls förutom på Island. Jag försökte avgöra hur djupt det var, kom fram till att det kanske skulle funka med min Vitara (dock hade jag inga tankar att köra ändå!), men det är som bekant lite klurigt att avgöra vattendjupet när vattnet är så fantastiskt klart som det är här.

Men vi fotgängare behöver inte vada, för det finns en bro över ån. Bron har sett sina bästa år, nu ser den ut att falla när som helst och det låg en skylt ”övergång på egen risk” på marken (kanske hade skylten fallit innan bron…). Så jag gick på den bättre sidan av bron och upprepade mitt mantra ”think happy thoughts”, men det var ingen fara egentligen.

Vattenfallet i Kesuån

Det var fortfarande solsken när jag kom fram till vattenfallet. Jag önskar jag hade ett namn för fallet, på en karta ser jag ett namn ”Fallgrubban” men jag vet inte vad det syftar på. Och det finns bara en enda träff när man googlar det! Det finns heller inte någon skylt som pekar mot fallet, jag skulle inte haft en aning att det fanns om jag inte råkat på det i fjol. Fast det hörs från ett långt håll, så kanske hade jag letat mig fram till det bara på hörsel. Hursomhelst, det här solskenet. Det var motljus vilket gjorde det praktiskt taget omöjligt att fota fallet. Vilket inte spelade så stor roll, jag hittade inte några kompositioner heller, inte tills jag började gå därifrån och upptäckte att det funkade från höjden. Förutom det här horribla motljuset, förstås. Så jag använde bracketing och satt ihop bilden i Lightrooms HDR modul, det blev fortfarande inte bra men bättre än ingenting.

Stortuvan

Jag tyckte att det var spännande att gå upp till Stortuvan, inte för att stigen dit är nåt speciellt, utan för att jag äntligen kunde se den här vyn som jag missade i fjol. Och visst är den bra – Helags tornar i väst, med Predikstolen som en tydlig profil. Sylarna syns bakom Snusestötens pyramidtopp, och Härjångsfjällen känns väldigt nära mot norr. Och så har vi Vargtjärnstöten närmast till nordost och jag blev sugen på att bestiga den toppen någon gång.

Höstfärger

För tredje året i rad har vi väldigt bleka höstfärger i Funäsfjällen. Den mindre frostfjärilen har käkat upp alla löv, till och med dvärgbjörkarna är ledsna. Men Flatruet verkar fungera som en spärr, för här på norra sidan syns det knappt några tecken på insektsskador. Färgerna är helt fantastiska! Det blir nog minst en till resa över Flatruet i september, om inte Silverfallet som var planerat för dagen, då nåt annat. Bara jag får se höstfärger!

Vattenfallet i Ljungan

När jag kom tillbaka till bilen, tänkte jag kolla hur långt mot Ljungris det går att köra. Jag hade lite förhoppningar om att köra hela vägen, men det fanns en vägbom inte långt från Nyvallen och nu var det inte ett betalbom, utan en riktig spärr. Jag parkerade bilen för att läsa informationstavlorna (det är gränsen för Vålådalens naturreservat), och då såg att det faktiskt går en markerad stig mot Ljungan. Och visst hörde jag nåt… vattenfall? Så jag tog kameraväskan och efter några hundra meter kom jag fram till ån, och helt riktigt, det finns ett vattenfall! Eller flera, faktiskt, det strömmar mycket under en lång sträcka.

Det största fallet är längst uppströms på den här sträckan, men det var också svårt att fota, det finns två stora stenbumlingar framför fallet. Så jag tog en bild bara för att visa fallet och började följa ån nedströms. Och till sist hittade jag ett bra ställe, och just då bestämde sig solen att komma fram igen. Det blev för mycket kontraster så jag gav upp, men var supernöjd med allt jag hade fått se under dagen. Hit kommer jag igen, det är ett som är säkert!