Främling i mitt eget land

Kära dagbok,

Jag var på besök i Finland och som vanligt, det blev många möten med människor. Ingen vandring, inget foto, men mycket prat och sköna återseenden.

Det gamla hemlandet

Jag känner mig lite kluven varje gång jag åker till Finland. Det är mitt gamla hemland, jag växte upp där. Men nu är det faktiskt så att jag har bott nästan hälften av mitt liv ”utomlands”. Och det märks. Det blir alltid en märklig blandning av det bekanta och det främmande. Till exempel min gamla hemstad Villmanstrand. Den har vuxit mycket och trots att det förstås finns mycket gammalt kvar, så har det byggts om så mycket att jag är rädd att åka bil i staden. Vägarna leder inte dit jag tror de gör.

Visst är det så man alltid möter nånting nytt när man åker utomlands. Andra vanor, annat språk, annan valuta. Finland införde euron några år efter jag flyttade. Så jag blir helt ställd när jag handlar i Finland, jag har alltid kontanter och jag hinner inte lära mig vilken färg det finns på sedlar av olika valör, eller uppskatta hur mycket min shoppingkorg kommer att kosta. Så det blir lite konstigt på kassan, jag pratar flytande finska och ser ut som en tvättäkta finne men beter mig som en turist. Det är många gånger jag har önskat att jag hade en likadan skylt på huvudet som på bilen, med ett ”S” som avslöjar att jag är en främling i mitt eget land.

Det introverta samhället

Trots att jag är väldigt finsk i mitt tankesätt så har jag ändå glömt hur det är att leva bland finnar. De är lite speciella. Ett introvert folk som försöker att visa ett extrovert ansikte utåt, samtidigt som de genuint extroverta tvingas att anpassa sig till det introverta samhället. I Sverige får vi introverta försöka anpassa oss till ett öppet extrovert samhälle och det är jag van vid. Så egentligen borde jag känna mig mer hemma i Finland, men så är det inte. Jag behöver ha extroverta människor i min omgivning, annars kommer jag att kvävas i min introverta bubbla.

Stereotyper

Finnarna har ett rykte att vara kunniga och effektiva i arbetslivet (ett rykte som de förtjänar), och vänliga och ärliga i personliga möten. Och väldigt rak på sak, small talk är inte vår grej. Men vi kan prata om vädret i all oändlighet! Dessa är egenskaper som jag uppskattar, men här kommer det konstiga… Beteendet som jag ser som positivt när vi pratar om finnar, kan uppröra mig när jag möts av det i verkligheten. Och det tror jag är det ett tecken på att jag har anpassat mig till ett annat samhälle. Det är det svenska sättet som jag trivs bäst med.

På tal om rykten, finnarna är också kända för att supa sig raklång. Även om jag annars är nära till den finska stereotypen, så blir människor ofta väldigt förvånade att höra att jag är en livslång nykterist!

Det nya hemlandet

Det var trevligt att träffa släktingar (några som jag inte träffat i över 20 år!) och gamla vänner, men efter över en vecka av att umgås med dem var jag ganska trött. Det spelar ingen roll hur mycket jag gillar människorna, att vara social hela dagen varje dag har sitt pris ändå. Så jag var glad när jag kunde sätta mig i bilen och styra kosan hemåt till lugnet och allt det som känns bekant och bekvämt. Till Sverige!

Helsingfors Botaniska trädgård
Jag besökte den botaniska trädgården i Helsingfors, enda gången jag behövde kameran på denna resa! Den varma sommaren fortsatte i Finland också.
Ljuset leker på palmen
Ljuset leker på palmen
Stora näckrosblad
Stora näckrosblad
Bladets hjärta
Älskar sådana här blad
Bladstudie
Bladstudie
På en solig dag är det bäst att hitta detaljer i skuggan
På en solig dag är det bäst att hitta detaljer i skuggan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *